Han bara slog och slog

Han bara slog och slog
av Éléonore Mercier

Éléonore Mercier skrev upp inledningsmeningar i samtal hon tog emot för en organisation mot kvinnomisshandel i sjutton år. Boken består av ett urval av de här första meningarna. Det är ett annorlunda upplägg för en bok, men det funkar väldigt bra. Trots att man inte får veta särskilt mycket om varje samtal så är det oftast tillräckligt för att man ska se en scen eller en situation framför sig.

Oftast är det från en kvinna som har blivit slagen av sin man eller pojkvän, eller ibland av någon annan. Men det är också oroliga anhöriga, eller någon som hör bråk i lägenheten bredvid eller som har en kollega som kommer till jobbet med blåmärken. Ibland ringer en man som har slagit sin flickvän eller en man som blir slagen av sin fru.

När jag la ut en smakbit ur boken i söndags fick jag många kommentarer om att ämnet verkade för tungt och jobbigt att läsa om. Men det tyckte jag faktiskt inte var så farligt. Man får inte så många detaljer. Det värsta är att det är så många! Det är inte en tjock bok, men det får ändå plats över 1600 meningar. Över 1600 samtal.

En del samtal känns ju ändå positiva. Att kvinnan som ringer äntligen har bestämt sig för att lämna mannen och vill ha råd om hur hon ska göra. Eller att den där grannen eller kollegan äntligen har märkt vad som pågår.