lördag 22 juli 2006

26a


26a
av Diana Evans

Familjen Hunter bor på 26 Waifer Avenue i Neasden, London. Tvillingarna Georgia och Bessi bor på vindsvåningen och ger sitt rum gatunumret 26a. Där brukar de sitta på sina jordgubbsdoftande saccosäckar, äta nektariner och fatta viktiga beslut. T.ex. om de tycker att mamman och pappan borde skilja sig. Det finns mycket som talar för det, framför allt pappans förvandlingar till "mr Hyde". Han får riktiga utbrott när han har druckit och det är jobbigt för resten av familjen att förlora så mycket nattsömn. Men det finns ju en del fördelar med att ha honom kvar också...

Lillasyster Kemy brukar också vilja vara med tvillingarna, men vissa saker är bara för de två. De ska alltid vara tillsammans. Storasyster Bel är ganska mycket äldre än de andra tre. Hon är sanndrömd. Och mamman är ganska besviken över att hennes liv inte blev mer spännande och bättre än så här. Det var inte detta hon hade tänkt sig när hon rymde från sin lilla hemby i Nigeria, och hon fryser alltid. Hon har på sig många lager kläder, värmer all mat hon äter (även sånt som ska vara kallt, som sallad och glass) och har långa samtal med sin mamma i Nigeria.

Det är nästan omöjligt att skilja tvillingarna åt, och bara lite enklare sedan man kom på att de kunde vara klädda i olika färger. De vet att de dog samtidigt i sitt förra liv och de planerar att dö samtidigt så att de kan återfödas tillsammans igen i nästa. Däremellan tänker de bygga upp ett flapjackimperium, och Bessi vill bli sångerska. Men i samband med att familjen bor i Nigeria ett par år (pappan blir ditskickad av sitt jobb, det var så han träffade mamman) börjar de bli olika. De ser fortfarande identiska ut, men medan Bessi är samma glada och obekymrade tjej som alltid blir Georgia inbunden och grubblande.

Man får följa Georgias och Bessis liv från... slutet av deras förra liv faktiskt (annars så föds de i början av 70-talet) och fram till slutet av 90-talet. Från att de alltid är tillsammans fram tills att de har börjat helt olika saker, är på olika platser och måste klara sig utan den andra. "26a" var inte en bok som jag rusade igenom, men det betyder inte att jag inte tyckte om den. Det gjorde jag. Den var rolig ibland och väldigt sorglig ibland. Jag blev riktigt förtjust i systrarna Hunter, även Bel och Kemy. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar