SOS i Antarktis

SOS i Antarktis
av Hammond Innes

Hammond Innes är en författare som jag inte kände till innan en i läsecirkeln nämnde honom och också föreslog att vi skulle läsa den här boken. Nu när jag känner till namnet så inser jag att det kanske snarare är en författare som jag inte har lagt märke till tidigare. Man ser hans böcker på loppis ibland, men av omslagen att döma så tillhör de inte en genre som jag är särskilt intresserad av. Halvgamla äventyrsböcker.

Men "SOS i Antarktis" var ändå helt okej att läsa. Inget fel på språk eller story, och miljön var ju intressant. Det tog lång tid innan jag fastnade för berättelsen, men sen var det spännande att se hur det skulle gå till slut. Redan i prologen får man veta en del av vad som kommer att hända, ur omvärldens och medias perspektiv. Ett par norska valfångstfartyg och ett helt valkokeri – ett helt enormt fartyg, en flytande fabrik där man utvinner oljan ur hundratals valar – med sammanlagt flera hundra personer ombord fastnar i isen någonstans i Antarktis. Radiokontakten bryts snart och andra fartyg i området lyckas inte hitta dem. När vintern kommer tvingas man sluta leta. Det är för farligt.

Större delen av boken består dock av en mer personlig redogörelse av en av de som var med. Duncan Craig, som lämnade London för att söka lyckan i Sydafrika, men som genom en slump erbjöds att bli kapten på en norsk valfångarbåt. Det råkar nämligen vara så att fartygen är exakt likadana som de han var befäl på under andra världskriget, bara med en annan verksamhet. Och den här säsongen har det blivit en del bråk mellan olika falanger av de anställda, och dessutom har ett mystiskt dödsfall inträffat. Mord? I vilket fall som helst kan det behövas en utomstående, som inte är inblandad i något av det som har hänt.

Ja, och sedan händer det där som ingen hade kunnat ana, men som läsaren redan vet, och besättningen tvingas försöka överleva en antarktisk vinter på isen. Och det är inte direkt ett slätt, lugnt islandskap, utan det består snarare av stora isflak som rör sig. Sprickor kan plötsligt öppnas, och stora isblock kastas omkring. Även om vi redan vet att Craig överlever, eftersom han ju nedtecknar sin historia efteråt, så vill man ju veta hur det gick med de andra (hundratals) människorna. Han kan ju mycket väl vara den ende överlevande. En sak som jag tyckte var mindre trovärdig var hur han, som inte ens sökte sig till valfångsten själv, råkade ha precis rätt kompetens för allt som hände. Jo, för han hade ju t.ex. varit med på en expedition på Grönland i sin ungdom.

Boken är förresten skriven på 50-talet. Det märks på att valfångst inte framställs som det minsta kontroversiellt. Det är inte bara så att alla i boken är för valfångst, utan det finns ingen fråga att ta ställning till än.

Det finns också en film med Alan Ladd i rollen som Duncan Craig. Hell Below Zero eller, på svenska, Man överbord.