A Zoo in Winter

A Zoo in Winter
av Jiro Taniguchi

Jag vet inte om det är en smula självbiografi i det här seriealbumet. Antagligen är det väl till viss del inspirerat av Taniguchis liv. Jag baserar detta på att huvudpersonen heter Hamaguchi och blir mangatecknare (och att det nämns något om saken i baksidestexten).

Hamaguchi är ung i slutet av 60-talet och blir av med ett jobb han aldrig riktigt trivdes med. Han hade hoppats att han skulle få utlopp för sin artistiska ådra, men fick bara de allra enklaste uppgifterna på företaget. Nu vill han ta chansen att lämna sin lilla hemstad och pröva lyckan i Tokyo. Nästan av en slump får han jobb som assistent till en känd mangaskapare. Även om man får jobba sig uppåt från att rita bakgrundseffekter så är det ett steg på rätt väg. Och många av de andra assistenterna knåpar med egna serier på fritiden. Precis innan deadline jobbar de som galningar, men annars verkar det ganska lugnt. Och jobbet innebär ju att man har kontakter på tidningsförlaget om man skulle få ihop en hobbyserie som man är tillräckligt nöjd med för att visa upp. Tänk att få med sin egen serie i en serietidning!

Fast för att vara helt ärlig blir det inte så mycket eget serieskapande för Hamaguchi. Tokyo har ju ett nöjesliv som inte liknar något som han har sett tidigare.

Förutom att det är en bra historia så gillade jag "A Zoo in Winter" för skildringen av Tokyo och mangavärlden på 60-talet. Vad visste jag om den tiden i Japan? Inte mycket. Passar alla som gillar stillsamma och eftertänksamma serier. Ibland kanske lite väl stillsamt bara. Men jag gillar ju det. Och det finns förstås konflikter - inte minst det här med att Hamaguchi har valt ett väldigt okonventionellt yrke utan att rådfråga sin familj - och en del humor.