Ihr ständiger Begleiter

Ihr ständiger Begleiter
av Claudia Schreiber

Utmaningar är väl till för att misslyckas med? Alltså, de där små läsprojekten som man hittar på i januari. Men jag vill ju gärna lyckas med mitt tyska mål, att öka antalet lästa böcker på tyska med en varje år. Under 2013 är målet att läsa fyra böcker på tyska. Men nu har halva året gått och "Ihr ständiger Begleiter" är den första jag har läst på tyska. Men det är en början i alla fall.

Johanna är uppvuxen i ett mycket religiöst hem på 60-70-talet. Hennes pappa är predikant i den frikyrkliga församlingen som de tillhör, och han har en tendens att lämna lite väl mycket i Guds händer. En gång när Johanna är liten så tappar han till exempel bort henne på tågstationen. Men han oroar sig inte för det. Ramlar hon ner på spåret och blir påkörd av tåget så var det i så fall Guds vilja. Däremot bevakar han ständigt barnens själar, som kan påverkas negativt av en mängd världsliga ting.

En av Johannas bröder växer upp till en god församlingsmedlem, medan den andre helt tar avstånd från religionen och därmed också familjen. Johanna har svårare att välja sida. Kristna brukar ju säga att de talar med Gud, men de menar antagligen inte så bokstavligt som i Johannas samtal med honom, hennes ständige följeslagare (det är vad titeln betyder). Episoder från Johannas barndom och ungdom varvas med hennes slutgiltiga stora uppgörelse med Gud.

Det är en mer lättsam historia än vad det kanske låter som. Tonen är humoristisk och de stela församlingsmedlemmarna blir efter hand mer mänskliga. De flesta visar sig ha något som är viktigare för dem än vad kyrkan är, även om de i det längsta försöker att inte visa det. Det gäller även Johannas pappa predikanten. (Johannas Gud är förresten väldigt trött på vad de kristna gör i hans namn.)

Jag tyckte att det var en bra, men lite skruvad, uppväxtskildring från en annorlunda miljö. Författaren ska själv ha varit medlem av en frikyrka, men om den liknade fördamlingen som Johanna är med i vet jag inte.