Alberte og Jakob
av Cora Sandel
Det är roligt med vilka böcker man får läsa i läsecirkeln. Ibland blir det något som man knappt hört talas om och inte skulle ha läst annars och ibland, som med "Alberte og Jakob", så blir det äntligen av att läsa en bok som man har tänkt läsa länge.
Varje månad föreslår någon några böcker som på något sätt har ett gemensamt tema. Den här gången var temat "mörker". Alberte bor i en stad långt norrut i Norge (det lär vara Tromsö) där solen inte ens skymtas under stora delar av året. Det är mörkt, kallt och instängt. Alberte är dotter i en medelklassfamilj som kommit på obestånd. Hon tassar försiktigt runt föräldrarna, för man vet aldrig vilket humör de är på och om någon av dem kommer få ett utbrott. Ofta är det förstås hennes lillebror Jakob som är orsaken. Han är inte alls lika foglig som Alberte. Men så är han ju också mycket friare, och kan röra sig utanför hemmet på ett helt annat sätt. Alberte tar raska promenader och går på visiter, men för det mesta förväntas hon vara hemma och hjälpa till i hushållet. Tidigare gick hon i skolan, men så hade man bara råd att låta ett av barnen fortsätta och det fick ju naturligtvis bli sonen, trots att han helt saknar fallenhet och intresse för studierna. Båda längtar bort från hemmet och staden, men det är bara Jakob som kan göra något åt saken. Alberte kan bara gå och vänta och hoppas att något ska hända. Det måste det helt enkelt. Hon står inte ut hur länge som helst.
Som förväntat är "Alberte og Jakob" en mycket bra bok. Den utspelar sig ju för omkring hundra år sedan (boken är skriven 1926, men verkar utspela sig tidigare) och samhället ser ju förstås väldigt annorlunda nu. Men även nu har man fördelar om man, som alla de andra unga kvinnorna men inte Alberte, är utrustad med skönhet, talang eller frimodighet. Och en familj kan fortfarande fungera på samma hemska sätt som Albertes, även det numera är enklare att upplösa den i så fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar