Tristram Shandy

Tristram Shandy
av Laurence Sterne

Här är den, boken det tog tre veckor att läsa! Det började med att jag såg en dålig film hemma hos Kristin. Det är meningen att den ska vara rolig, men det är den inte. Den består delvis av scener ut "Tristram Shandy" och delvis av en berättelse om inspelningen av en filmatisering av boken (d.v.s. filmen vi får se scener ur). Det verkar som om man antingen älskar eller hatar filmen, och jag vet ju vilken sida jag tillhör. Men även om filmen var eländig så blev jag nyfiken på boken. En 1700-talsklassiker tydligen. Jag har svaga minnen av att det var med ett utdrag ur den i litteraturhistorieantologin på gymnasiet, men det var inte en bok som togs upp i undervisningen. Av filmen att döma så verkade boken rätt udda. Och det var den.

Den fullständiga titeln är egentligen "The Life and Opinions of Tristram Shandy, Gentleman" och ska alltså vara Tristram Shandys memoarer, men inte bara hans upplevelser, utan även hans åsikter i olika frågor etc. ska avhandlas. Han börjar från början, med avlelsen. Han klagar på att varken fadern eller modern koncentrerade sig på uppgiften. Jo, allt ska med, och för att läsaren ska förstå så blir det en hel del utvikningar och sidospår. T.ex. om föräldrarnas överenskommelser när de gifte sig, om pappans många idéer, om farbror Toby som fick en olycklig ljumskskada i slaget vid Namur och hans intresse för militära försvarstekniker, om prästen i byn, hans familjehistoria och hans val av häst, om barnmorskans utbildning, om näsor, namn och förbannelser etc. etc. Innan Tristram Shandy faktiskt blir född har han redan kommit till den tredje boken (av nio).

Berättelsen hoppar hit och dit, utan att verka följa någon sorts plan. Vid ett tillfälle finns det t.o.m. ritade krumelurer som beskriver handlingens fortskridande i de olika böckerna. Inte särskilt raka linjer... Och jag tror faktiskt att det mesta Tristram Shandy berättar inte är helt sant. Han beskriver ju oftast saker som han faktiskt inte kan veta, eftersom han inte var med. Ett långt, långt avsnitt av boken är exakt vad som hände i rummet där fadern, farbrodern och doktorn satt och samtalade, medan modern födde Tristram.

"Tristram Shandy" är inte en lättläst bok. Jag tror att man som läsare förväntas kunna läsa både grekiska och latin, och dessutom är det massor av anspelningar på allt möjligt, och jag är ganska säker på att jag missade det mesta. Ibland kan man bli irriterad på några tråkiga kapitel som inte har någon som helst relevans för historien (tror jag), men ofta är den faktiskt ganska rolig. (Jag irriterade min syster med att vilja läsa roliga bitar högt medan hon försökte titta på Eurovision Song Contest.) Det är inte en bok jag kommer att gå runt och rekommendera till alla möjliga, men om någon skulle vilja läsa den kommer jag inte av avråda den från det heller.