The Chronicles of Narmo
av Caitlin Moran
"The Chronicles of Narmo" är Caitlin Morans debutbok, som hon skrev när hon var sexton. Den kom ut 1992 och har så klart kommit ut på nytt nu när "How To Be a Woman" etc. har skapat nytt intresse för den. I "How To Be a Woman" skriver Moran ju om hur hon skrev "The Chronicles of Narmo".
Det verkar som om alla Caitlin Morans böcker är mer eller mindre självbiografiska. Jag vet ju inte vilka ämnen hon tar upp i krönikesamlingen förstås, för den har jag inte läst. Jag har inte läst den senaste heller, "How To Build a Girl", men på beskrivningen låter det ju som att handlingen påminner en del om hennes eget liv. "The Chronicles of Narmo" handlar om Morag Narmo och hennes excentriska familj - föräldrar, fyra småsyskon, två hundar och en katt. Det hela börjar med att Morag övertalar sin mamma att få hoppa av skolan, vilket slutar med att alla Narmo-syskonen får sluta skolan för att i stället bli hemundervisade. Fast det blir aldrig någon undervisning av, vilket verkar vara helt verklighetsbaserat. Den stora skillnaden verkar nästan vara att det bara är fem barn i familjen Narmo, medan familjen Moran hade åtta. Det och vissa fantasyinslag ...
Det finns ingen direkt plot i boken, utan det är snarare fristående kapitel om olika saker som familjen gör under ett år. Går på loppis, åker på en eländig semester, är hemma och har tråkigt ... Och de råkar ofta ut för förtretligheter som familjens ondskefulla (men änglalikt söta) tvååring ligger bakom. Det är inte helt realistiskt, och det är inte meningen att det ska vara det heller (hygienälvor bor i köket och får sammanbrott när Morag bakar bröd t.ex.). Det är överdrivet och roligt, på ett sätt som känns väldigt brittiskt. Blurben på omslaget är av Terry Pratchett, och det passar väl bra. När jag funderar på det så är humorn i hans böcker inte så olik den i "The Chronicles of Narmo".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar