Pråm-Lisa
av Dagmar Lindwall
Ja, det är ju inte alla av B. Wahlströms gamla flickböcker som fortfarande håller. Kanske inga av dem, om man ska tänka sig att det dessutom ska vara för den avsedda målgruppen. Men en del av dem kan ju fortfarande vara lite kul.
Hugo Andersson och hans fru Gerda brukar tillbringa somrarna på fraktpråmen som Hugo är skeppare på. På vintrarna bor Gerda på parets lilla gård. De är barnlösa efter att ha förlorat sin lille son en del år tidigare. Men en dag, när färden går längs Göta kanal, upptäcker de att någon har ställt ner en korg med ett litet barn på pråmen. Anderssons får lov att adoptera flickan, vars föräldrar inte går att spåra. De kallar henne Lisa, och i skolan får hon ibland heta Pråm-Lisa för att pratar så mycket om sin pappas fina pråm. Sedan är hon snäll och duktig på alla vis ... och det blir aldrig någon direkt handling av det hela. Det händer saker alltså, men inget hänger ihop. Småtrevligt dock, och pråmen är ju en udda miljö åtminstone. Det är ju ofta miljöer som är behållningen av de här böckerna, speciellt när de är över 70 år gamla som den här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar