Jag gick på semester i fredags, men en galning i Norge förstörde min planerade mysläsningssemesterinledning. Det blev mest läsning på Facebook, Google+ och olika norska dagstidningars webbsidor samt tittande på SVT:s sändningar av NRK-nyheter. Jag tyckte jag kände igen mig runt Regjeringskvartalet, som det såg ut innan bombdådet. Antagligen har jag gått förbi där. Jag kände i alla fall igen många av de platser strax utanför de värsta områdena, de där journalister faktiskt kunde stå och sända programmen ifrån. Youngstorget och shoppingstråken. Men det värsta var ju att man kunde följa händelserna på Utøya så väl under den timme eller vad det nu tog innan polisen kom dit. Alla poster på Facebook och Google+ att om man kände någon som var där så fick man ABSOLUT INTE RINGA, eftersom folk försökte gömma sig och telefonsignaler kunde avslöja var de fanns. Jag förstår ju att det tar tid för en tillräckligt utrustad polisstyrka att ta sig ut till en inte särskilt central plats, en ö till och med, men det kändes ändå helt galet att man själv visste om vad som hände såpass länge innan gripandet.
Det finns väl inte så mycket mer att säga om detta. Känns som att andra redan har sagt det mesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar