Ankomsten

Ankomsten
av Shaun Tan

Wow! Jag är så himla imponerad av teckningarna i "Ankomsten". Så vackra! Nästan som fotografier, fast med fantasielement som det knappast finns några foton av att gå efter.

Det finns inga ord i serien, och all text (på skyltar etc.) består av påhittade tecken. En man reser från sitt hemland, och sin fru och sitt barn, för att bygga upp ett nytt liv i ett främmande land. Hemlandet ser bekant ut för en läsare, med ganska vanliga föremål, medan det nya landet är fullt av fantasiföremål och underliga djur. På så sätt är läsaren lika förundrad och förvirrad som mannen inför den här nya miljön. Men det finns hjälp att få. Han möter många vänliga människor, som berättar sina historier för honom.

Det här är lite som om Hayao Miyazaki skulle göra en film om Ellis Island. Några av miljöerna är faktiskt baserade av fotografier från Ellis Island, får vi veta i efterordet. Men det är också inspirerat av t.ex. Tans pappas berättelse om hur han invandrade till Australien. Eftersom det inte handlar om en riktig plats så blir det lite mer allmängiltigt. Det är kanske lättare att leva sig in i det här än om "Ankomsten" hade varit helt realistiskt och mer som en historisk berättelse som handlar om "några andra". Orsakerna till att man har flytt illustreras oftast inte heller realistiskt. Det är mer en känsla av någonting farligt i hemlandet. Man kan kanske associera till t.ex. Förintelsen, men man kan ju också associera till något helt annat. Eller bara tänka att det är det som man faktiskt ser på bilderna som är orsaken till flykten.

Den delen av mig själv som vill ha realism blir en smula orolig av "Ankomsten", men om den kan hålla tyst en stund så vill jag säga att det är en fantastisk serie. Läs! Det är väl dessutom en sån serie som funkar för folk som inte läser serier ... Det finns ju inga pratbubblor eller nåt sånt. Bara bilder.