Svenska kulter

Svenska kulter
av Anders Fager

Den här boken har jag lite svårt att förhålla mig normalt till. Det är nämligen så att den är utgiven på förlaget Man av Skugga, och jag känner förläggaren. Därför frågade han mig om jag ville hjälpa till att korrekturläsa förlagets första bok som inte var ett seriealbum. Det lät som en intressant uppgift, så det gjorde jag. Ett ganska omfattande arbete, visade det sig. När boken släpptes nämndes det i minst en recension att korrekturläsningen kunde ha varit bättre. Så nu när jag läser "hur det blev" så märker jag att jag sitter och letar kvarglömda stavfel. Och jag hittar en del som jag inte begriper hur vi har kunnat missa.

Annars blev jag överraskad redan under korrekturläsningen av hur bra det faktiskt är, och nu när jag läser slutresultatet börjar jag tycka bättre om en del av novellerna som inte tillhörde favoriterna innan. "Mormors resa" är mer till sin fördel när man inte måste sitta med andra ögat i en Europakarta.

Det här är skräcknoveller med sina rötter i H. P. Lovecrafts mytologi, men förlagda till dagens Sverige. Jag är inte så insatt i Lovecrafts värld (eller i skräckgenren över huvud taget), men gissar att det funkar lika bra att tillbe de där monstruösa gudarna i Borås och Rosengård som någon annanstans. Man behöver inte veta något om Lovecrafts historier för att uppskatta "Svenska kulter", boken fungerar lika bra helt fristående. Jag vet inte ens om alla har med Lovecraft att göra. De måste innehålla tentakler och/eller omnämnanden av typ Yog-Sothoth för att jag ska vara helt säker.

De Lovecraftinspirerade berättelser jag har läst tidigare har oftast varit komiska, men hos Anders Fager har eventuell humor inte med monstren att göra. Däremot kan det finnas roliga avsnitt om t. ex. livet på Östermalm. När det dyker upp monster blir det mer blod än humor. Eller skräck och fasa åtminstone.

Många av novellerna hakar i varandra lite. En koppling insåg jag först när jag läste boken nu. Mellan de längre novellerna finns riktigt korta scener som kallas "Fragment", och det är ofta de som gör att det hela hänger ihop. Även om novellerna handlar om vitt skilda miljöer så finns det ändå en gemensam nämnare. Det är ett knep som jag gillar mycket.