Mellom oss sagt
av Marit Eikemo
Regine Hansen är thirtysomething, singel, bor i en stad och hamnar i en del pinsamma situationer. Detta är inte chick lit. Absolut inte.
Regine upptäcker att alla de gamla vännerna numera befinner sig på en annan plats i livet än vad hon gör. De har gjort karriär eller håller precis på att bilda familj och letar efter en mer barnvänlig bostad. Regine bor visst kvar i den där billiga, ocentrala lägenheten som hon köpte bara för att ta sig in på bostadsmarknaden. Meningen var ju att sälja den efter några år, men det har liksom inte blivit av. Hon har diverse vikariat på Aetat (Arbetsförmedlingen) trots att hon har pluggat på universitetet. Det skulle ju varit tillfälligt det också. Och hon har aldrig kommit iväg på de där långa resorna som hon så lätt skulle ha kunnat åka iväg på mellan vikariaten. Inte har hon man och/eller barn heller.
Det skulle egentligen inte ha varit något problem. Regine är inte så väldigt intresserad av de här sakerna egentligen. Men folk frågar menande om hon fortfarande är kvar på Aetat. Föräldrarna och systern anser inte att hon är riktigt vuxen. Se på systern, hon är gift, har barn, bor i hus, jobbar långa dagar... Regine verkar fortfarande leva som en student. Och vännerna försvinner. Hon blir så ensam. Och det går inte an att erkänna att man är ensam, då är man verkligen misslyckad. Välobserverat, tycker jag. Det verkar som om det finns så många sätt att leva på, men när det kommer till kritan så är det väldigt få av dessa som är "godkända". Regine upptäcker att det börjar bli för sent för henne att blir godkänd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar