Oskuld och arsenik
av Dorothy Sayers
Det här är den första riktiga bok av Dorothy Sayers som jag har läst. För länge sen läste jag en sån där förkortad skolversion med inbyggd ordlista av "Murder Must Advertise". Det var ett ganska roligt sammanträffande med den. Den boken utspelar sig till stor del på en reklambyrå som heter Pym's. Och när jag en kort tid senare gick på stan (Halmstad, för att vara mer exakt) gick jag förbi en skylt där det stod Pyms reklambyrå. Döpt efter boken kanske? :)
Men nu var det en helt annan bok det skulle handla om, nämligen "Oskuld och arsenik" i vilken Lord Peter Wimsey bevistar en rättegång där fröken Climpson, en av Wimseys anställda, är med i juryn. Båda två är övertygade om att den åtalade, Harriet Vane, är oskyldig till mordet hon anklagas för, men alla bevis pekar på henne och hon hade dessutom motiv. Det finns däremot inte ett enda bevis som pekar på att hon skulle vara oskyldig. Men eftersom juryn inte kan enas (de flesta anser ju att hon är skyldig, men fröken Climpson står på sig) så får det bli en ny rättegång, vilket innebär att Lord Peter Wimsey har några veckor på sig att lösa fallet.
Jag blir inte riktigt klok på Wimsey, men jag kan nog tänka mig att läsa fler böcker om honom. Boken är en deckare av den typen där folk inte är så väldigt upprörda över att offret dog (möjligen för att han gjorde det under omständigheter som innebär obehag för dem), och där det mest är kul att ge sig ut och spana mer eller mindre amatörmässigt. Det är ju polis inblandad och Wimsey har löst fall förr, men ändå... Lite allvarligare blir det ju dock av det faktum att Harriet Vane (som Wimsey dessutom har tänkt gifta sig med, trots att han aldrig sett henne före rättegången) faktiskt riskerar att bli avrättad. Oskyldigt, får man anta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar