fredag 2 juni 2006

Margrete


Margrete
av Frid Ingulstad

"Margrete" är den fjortonde och sista boken i serien Kongsdøtrene, och man måste väl säga att det är inte vem som helst som serien avslutas med. Det här är den kända Margrete, hon som genomförde unionen mellan Danmark, Norge och Sverige. Jag antar dessutom att det är naturligt att avsluta serien här eftersom den handlar om norska kungadöttrar, eller utländska sådana som blir drottningar i Norge (några, som Blanca och Eufemia är väl inte döttrar till just kungar förstås), och efter det här dröjde det väl till modern tid innan Norge hade ett eget kungahus igen. Eller har jag helt fel nu?

Redan som barn lovas den viljestarka Margrete, dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag, bort till Håkon av Norge, sonen till kung Magnus och drottning Blanca. Vid bröllopet är Margrete tolv år gammal, men det dröjer ännu några år innan hon anses tillräckligt gammal att faktiskt leva ihop med sin man. Men när hon är femton är det dags. Margrete följer med i politiken och har stora planer för sig själv. Håkon verkar inte vara en särskilt stark kung, men varför ska han vara det? Då blir det bara lättare för Margrete att genomföra sina egna planer genom honom.

Hon har även planer på att be honom uppskjuta fullbordandet av äktenskapet. Han går glatt med på det, förvånande nog, men snart upptäcker Margrete att Håkon har en stor kärlek i livet - och det är inte Margrete. Hon får trösta sig med politiken, och kanske något mer.

Jag tyckte väl inte att detta var en av de bättre böckerna i serien, men den var helt okej. På det stora hela är Kongsdøtrene en läsvärd romanserie (även om den har sina sega ställen). Det kan dock vara lite svårt att hålla reda på vem som var vem av huvudpersonerna så här i efterhand. Tur att jag har skrivit lite om varje bok. :)

Tidigare böcker i serien:
1. "Ellisiv"
2. "Maria"
3. "Ingerid"
4. "Margret"
5. "Malmfrid"
6. "Kristin"
7. "Kristina"
8. "Cecilia"
9. "Jomfru Kristin"
10. "Ingeborg"
11. "Eufemia"
12. "Ingebjørg"
13. "Blanca"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar