Men Explain Things to Me

Men Explain Things to Me
av Rebecca Solnit

Självklart läste jag den här för att jag själv ville läsa essän som boken tar sin titel från. Den där om hur vissa människor, påfallande ofta män, gärna vill förklara saker, gärna för kvinnor, trots att de egentligen inte har större kunskaper i ämnet. De bara utgår från att de har det.

Det visade sig att de andra essäerna i boken ofta var minst lika intressanta, även om de handlar om helt andra saker.

Tripprapporter

Tripprapporter
av Tone Schunnesson

Pengar och knark och resor. Huvudpersonen är ibland i Thailand, ibland i Barcelona, ibland hemma i Sverige. Man kan egentligen få allting gratis menar hon, men hon behöver ändå ha pengar. Hon lånar småsummor av alla hon känner, jag tror inte hon betalar tillbaka. Hon tar olika droger, allra helst de som har en ritual kring sig. Något är det väl hon vill bort från.

Det här är inte en bok som har stannat kvar hos mig (det var väl någon månad sedan jag läste den), men jag kan tänka mig att för många andra är den helt rätt.

I Do Not Come to You by Chance

Jag har uppdaterat Jorden runt-bloggen med ännu en bok från Nigeria. Den här gången på temat Nigeriabrev.

Som steinen skinner

Som steinen skinner
av Britt Karin Larsen

Det här är den tredje boken i serien om Folket på Finnskogen, efter "Det vokser et tre i Mostamägg" och "Himmelbjørnens skog". För varje bok är det som att omvärlden har kommit lite närmare. I den första boken var det som att Finnskogen var helt isolerad, och alldeles tidlös. Efterhand har det blivit tydligt att det är 1800-tal det handlar om. Några av bokens personer har på olika sätt hamnat i Christiania (Oslo). Egentligen bor de på den svenska sidan av gränsen, men det verkar ligga närmast till hands att ha kontakt med den norska huvudstaden. Den ligger väl betydligt närmare än andra stora städer.

Lina sliter på Mostamägg och väntar på att Taneli ska slippa ut ur fängelset. Hilda arbetar i Christiania men hennes son vägrar följa med till staden, trots att det finns en ovanlig möjlighet att få ha honom med sig. Jussis dröm om Amerika blev aldrig uppfylld, han försöker sig på att bilda familj hemma i stället. Men det är mest han som försöker, hans hustru är inte lika nöjd med hur allt har blivit. Och de som faktiskt kom iväg upptäcker snart att Amerika inte är en så fantastisk plats som man hade trott.

Prästen som hade så svårt att finna sig tillrätta i Finnskogen har så småningom lärt känna området och dess seder. Man får anpassa sig. Men väckelsepredikanterna som har börjat komma till området har ett annat synsätt. Det kan inte leda till något gott.

Och så kommer Linas dotter Annika hem från sin pigplats och är inte samma person som tidigare.

Man borde verkligen läsa de här böckerna tätare än en om året, för det går inte att komma ihåg vem alla är och vad som har hänt. De har ett vackert och poetiskt språk, och underskattar inte läsaren med att hålla på och förklara vad som har hänt. Tyvärr hade just den här läsaren behövt att man som i en Kittybok presenterar alla personer i början av varenda bok. Men det brukar falla på plats så småningom. Och det är värt besväret.

Kvicksand

Kvicksand
av Edith Wharton

En berättelse om en mor, hennes son och den unga kvinnan som just har bestämt sig för att hon inte kan gifta sig med sonen. Jag har inte läst Wharton tidigare, men tyckte ganska bra om den här novellen. Lite ... tung, kanske. Möjligt att jag läser något mer av henne. Men man får ju fler tips än vad man någonsin hinner läsa.

Culottées 2

Culottées 2
av Pénélope Bagieu

En bok till i samma stil som "Culottées 1" (som jag bloggade om för EXAKT ett år sedan). Det kanske inte var så svårt att räkna ut. Ytterligare femton minibiografier i serieform om intressanta kvinnor. Några man har hört talas om innan, som Temple Grandin och Hedy Lamarr, och ännu fler som jag inte kände till. Intressant urval och fantastiska bilder. I själva serien är det lite enklare tecknat, men varje porträtterad kvinna får också en helt uppslag med en bild som på något sätt speglar hennes liv, och de är så himla fina.

Finns översatt till engelska (båda böckerna i en volym) med titeln "Brazen".

Ms. Marvel Vol. 7: Damage Per Second

Ms. Marvel Vol. 7: Damage Per Second
av G. Willow Wilson
Illustrerad av Mirka Andolfo, Takeshi Miyazawa och Ian Herring

Det här albumet innehåller dels ett par korta historier, dels en längre där Kamala ställs mot en ny skurk. Den här gången verkar nyckeln vara hennes grupp i onlinespelet World of Battlecraft, och den verkar genom näthat som läcker ut i verkligheten. Men hur ska Kamala lösa det när skurken hotar att hänga ut en skolkompis på nätet? Hennes superkrafter kan inte hjälpa henne med det dilemmat.

Fortfarande en bra serie med humor och välskrivna karaktärer. Nu undrar jag ju förstås vad som ska hända med Kamalas bästa kompis Bruno, som har bestämt sig för att han måste hålla sig borta från henne. Det är inte riskfritt att känna en superhjälte.

Dom som kallas vuxna

Dom som kallas vuxna
av Annica Hedin
Illustrerad av Hanna Klinthage

En bilderbok som syntes mycket på instagram nyligen. Egentligen är den för barn, men det blir ju rätt roligt för vuxna också. Den utgår från ett antal frågor som barn kan ha om vuxna, till exempel varför de gillar äcklig mat, inte badar och inte gråter när de slår sig. Ganska kul. Kunde varit några fler uppslag kanske. Men detta kanske räcker för barnen.

Jag gillar bäst när det är översiktsbilder över hela miljöer, som innehåller många vuxna som ger sin syn på saken. Det kan ju finnas så många olika anledningar till att man har bråttom jämt eller dricker kaffe.

Göra sig kvitt Eddy Bellegueule

Göra sig kvitt Eddy Bellegueule
av Édouard Louis

Självbiografisk roman om Louis uppväxt (han är född Eddy Bellegueule) i en liten fransk stad, en arbetarstad där manlighet står högt i kurs och männen ofta är våldsamma. Redan från början har Eddy svårt att passa in. Han framstår som feminin och tillgjord och han kan inte rå för det. Han hade gärna velat vara som de andra, och hans pappa hade verkligen velat att Eddy hade varit som alla andra. Men det går inte. Och då måste han nästan lämna stan, göra både en resa till en annan plats och en klassresa.

Jag är inte helt begeistrad men jag blir intresserad av att läsa mer av Louis.

Luften är fri

Luften är fri
av Sara Lövestam

I den tredje boken om Kouplan har han just blivit av med sin tillfälliga bostad, och ingen har möjlighet att låta honom bo hos dem. Så han får helt enkelt sova ute, någonstans som erbjuder åtminstone lite skydd. Det är inte så länge kvar innan han kan söka asyl på nytt. Visst borde han kunna klara sig undan gränspoliser den korta tiden? Men det kanske är svårare när man ser hemlös ut?

I samma veva får han ett detektivuppdrag. En kvinna misstänker att hennes man är otrogen. Kouplan tar sig an uppdraget på sitt vanliga originella och amatörmässiga sätt. Han har en bakgrund som journalist och vet hur man gör research, men det är bara hans tredje fall som detektiv. Och det här fallet verkar inte stämma överens med kvinnans misstankar. Mannen håller på med något lurt, men är det verkligen otrohet det rör sig om?

Man kan inte annat än älska Kouplan, och jag gillar gåtorna i serien också. Det brukar inte röra sig om mord (hittills, jag har inte läst den sista delen än), som ju känns lite uttjatat. Ofta bryr man sig ju egentligen inte om att det faktiskt handlar om mord i deckare. Det är liksom bara så det ska börja. Här handlar det om andra saker, som kanske just därför kan kännas allvarligare. Och även om Kouplan börjar med att göra de efterforskningar som hans uppdragsgivare vill ha så brukar det hela ofta ta en annan vändning. När Kouplan blir personligt engagerad så får kanske kunden det den behöver i stället för det som den har efterfrågat.

Daisy Jones & the Six

Daisy Jones & the Six
av Taylor Jenkins Reid

Den här var plötsligt överallt på instagram, och den lät speciell. Det är historien om en (fiktiv) sångerska och ett (fiktivt) rockband, som i slutet av 70-talet gick ihop och bildade ett band, spelade in ett klassiskt album och åkte ut på en legendarisk turné, som avbröts i förtid och ledde till att bandet splittrades. Det hela berättas här i intervjuform, och det vet jag inte om jag har läst i någon roman tidigare. Möjligen något i förhörsform, men då brukar man inte växla mellan olika personer på det här sättet.

Man lärde sig snabbt skilja på de olika personerna, trots den speciella formen, och jag gillade att de så ofta har olika bilder av vad som hände. Det känns också som att författaren har lyckats fånga den här epoken, med reservation för att jag är för ung för att komma ihåg den. Det är glamour, droger och skapande i Los Angeles under 70-talet. En tid och plats jag inte är så värst intresserad av, men som det ändå vilar ett romantiskt/nostalgiskt skimmer över.

Jag hade kanske ändå hoppats på ännu mer. Av vad? Jag är inte säker. Något. Daisy Jones? Men jag tyckte att detta var en bra bok, och jag vill läsa mer av Taylor Jenkins Reid.

En gata i Paris och dess invånare

En gata i Paris och dess invånare
av Honoré de Balzac

En humoristisk novell om en tankspridd professor som snurrar runt i Paris, på väg någonstans som han har glömt, och hans fru och hushållerska som är vana vid sånt här.

In Other Lands

In Other Lands
av Sarah Rees Brennan

Elliot Schafer är en smart och otrevlig brittisk tonåring som en dag fraktas till ett fält nånstans på landsbygden tillsammans med några andra elever från samma skola. Det enda som finns på fältet är en stenmur – och det är tydligen världens grej att Elliot ser den. Det betyder att han är synsk. Han kan färdas till det magiska landet på andra sidan och om han vill kan han gå i skolan där i stället. Elliot tänker igenom för- och nackdelar. Hemma finns moderna bekvämligheter, elektronik, normala skolämnen, inga vänner, ingen mamma, en pappa som nog helst hade sett att Elliot inte fanns. I Gränslandet är tekniken medeltida och skolan lär ut stridskonst i stället för normala ämnen som Elliot gillar. Men här finns också Serene-Heart-in-the-Chaos-of-Battle, en skitsnygg tjej, alv, som faktiskt pratar med Elliot! När han får höra att det finns sjöjungfrur på riktigt är valet solklart!

Det är något som känns udda med den här boken. Jag tror att det är att trots att det är fantasy så är det inte det minsta episkt och språket är väldigt vardagligt. Det är knappt ens så miljöerna beskrivs, trots att de ju måste vara ganska annorlunda än Elliots vanliga värld. I stället är det fullt fokus på relationer, vilket ju förstås påverkas av att detta är en värld med andra seder än vad Elliot är van vid. Genom sin kompis Serene lär han sig till exempel att det är ovanligt att en alv studerar vid den här militärskolan i gränslandet vid muren. Däremot är det självklart att hon är krigare. Hon är å sin sida ganska chockerad över att det finns så många män på skolan. Krigaryrket är ju inget för mäns medfött väna och ömtåliga natur.

Elliot skulle kunna tänka sig att ta vänskapen med Serene lite längre, men hon vill (förstås) inte förstöra en ung mans rykte. Dessutom har Elliot hennes andra bästa kompis att tävla med. Luke Sunborn kommer från en ansedd släkt i Gränslandet, är bäst på alla sporter, artig och charmig, supersnygg. Allt som Elliot inte är. Eftersom båda månar om Serene bestämmer de sig i alla fall för att inte bråka öppet.

Han skulle ju kunna träffa nån annan än Serene förstås. Det finns andra tjejer på skolan. Och killar för den delen. Elliot kan tänka sig båda. Problemet är att han är Elliot. Har har dels snabbt gjort sig impopulär på akademin, dels tycker han att alla, utom Serene, är idioter. Framför allt är det helt sjukt hur ALLA (inklusive Serene) tycker att det är fullständigt rimligt att skicka ut tonåringar – BARN! – i krig. Med sina diplomatskills ska han skriva fördrag som förhindrar alla framtida krig, det ska han.

Vi får följa Elliot och de runt honom under flera år på skolan, mest olika vänskaps- och kärleksintriger, ibland pågår det nåt krig i bakgrunden. Väldigt ovant att läsa ett high school-drama i fantasymiljö. Det känns nästan som fan fiction. Visst, i t.ex. Harry Potter går de i skolan och det finns vissa sådana element, men det finns ju också ganska mycket övergripande handling som motiverar att det utspelar sig i en fantasyvärld. Jag kan tänka mig att det är många som inte alls gillar "In Other Lands". Eftersom författaren har byggt en egen värld här så hade man (åtminstone jag) velat veta lite mer om hur miljöerna ser ut. I de avsnitt när Elliot är i vår värld är detta inget problem, eftersom vi vet hur det ser ut i ett kök och i en butik för begagnade skivor. Men hur ser det egentligen ut på militärskolan?

För mig var kanske den största behållningen Elliot. Jag gillar verkligen att Elliot är så sur och osympatisk. Det blir roligt att läsa om, och han är faktiskt inte så endimensionell som det kan verka. Även om han hatar folk på individnivå så accepterar han dem samtidigt, och är till exempel väldigt intresserad av att lära sig om deras kulturer. Kanske är han ganska snäll, men med alla taggar utåt.

Natt i London

Natt i London
av Charles Dickens

Man tycker ju att man har koll på Charles Dickens, men han har skrivit så mycket. Stilen är inte heller riktigt som jag brukar få för mig. jag borde kanske helt enkelt läsa mer Dickens.

Den här berättelsen om att sömnlös ströva omkring i London nattetid och beskriva vad man kan se där passar ju bra att läsa i anslutning till "The Five", som jag just läste. Där vandrar folk omkring inte för att de inte kan sova, utan för att de inte har någonstans att sova. Men deras vägar korsas säkert.

The Five: The Untold Stories of the Women Killed by Jack the Ripper

The Five: The Untold Stories of the Women Killed by Jack the Ripper
av Hallie Rubenhold

Hallie Rubenhold är ... socialhistoriker? ... Social Historian, jag vet inte riktigt vad det blir på svenska. Hon har skrivit både fack- och skönlitteratur, och många av hennes tidigare böcker låter också intressanta. Detta är en bok om fem kvinnor som levde på 1800-talet, och som har blivit berömda genom sin död. De är de fem kvinnor som de flesta är eniga om föll offer för mördaren Jack the Ripper, och folk har gottat sig i detaljerna kring deras död sedan dess. Rubenhold väljer väldigt medvetet att inte fokusera på detta. Mördaren får inte vara med, förutom i titeln förstås. Jag hade inte tänkt på det själv, men jag har också sett att många har påpekat att de fotografier som finns på kvinnorna, som har tagits efter deras död, inte finns med här. Här handlar det i stället om deras liv.

Nu var de ju fem ganska vanliga kvinnor, och det finns inte så mycket material om dem. Men något finns. Det finns uppgifter om när och var de är födda och vilka adresser de har bott på, giftermål och barn, om och när de har varit inskrivna på vårdinrättningar eller fattighus. Och även om man kanske inte vet hur just de upplevde allt detta, så finns det ju ändå fakta om hur det var att vara kvinna och leva på den tiden och på de platserna. Mycket är intressant. Mycket är tragiskt.

Rubenholds tes är att de fem kvinnorna inte mördades för att de var prostituerade. Hon menar att det egentligen inte finns så mycket som visar på att de skulle ha varit prostituerade, med enstaka undantag, men att man redan på den tiden ville ha det till att det var så offren valdes ut. Hon menar i stället att det mesta tyder på att de var hemlösa och sov utomhus. Och i många fall var anledningen till att det gått så illa alkoholmissbruk. (Detta känner man till om flera av kvinnorna, en av dem var till och med inskriven på ett behandlingshem för sin alkoholism en tid.) Den enda som mördades inomhus, i sin egen säng, var Mary Jane Kelly, och på grund av en trasig ruta hade det varit lätt att ta sig in i hennes hem.

Detta är boken om Mary Ann Nichols, som kallades Polly och som fick lära sig läsa OCH skriva – arbetarklassflickor brukade annars bara lära sig läsa, men för barn till tryckeriarbetare var det även viktigt att kunna skriva – och som tillsammans med sin make ansågs som tillräckligt skötsamma för att få flytta in i herr Peabodys mönsterbostäder för arbetare. Det är boken om Annie Chapman, som tillbringade barndomen i flotta delar av London, inte för att hennes familj var rik utan för att hennes pappa först var militär och sedan betjänt. Annie ser allvarlig ut, men är trendigt klädd, på ett foto av henne och hennes man. Och det är boken om Elisabeth Gustafsdotter, som blev Elizabeth Stride, från en gård i Torslanda utanför Göteborg. Det gick illa för henne i staden och kanske reste hon till England för att börja ett nytt liv där ingen kände till hennes förflutna. Hon och hennes engelske make försökte driva kaffehus, som många föredrog framför att gå på puben. Och det är boken om Catherine Eddowes, som kom till London som bebis efter att hennes pappa gjort sig omöjlig i hemstaden med sitt fackliga engagemang. Som vuxen livnärde hon sig bland annat genom att resa runt och sälja skillingtryck – hon verkar ha tyckt om att showa – och det är mycket möjligt att hon även skrev en del av dem. Det är också boken om Mary Jane Kelly, som var mycket yngre än de andra kvinnorna och enligt den här boken var den enda som man med säkerhet kan säga var prostituerad vid tiden för sin död. Man vet egentligen inte så mycket om henne. Det finns tydligen ingen dokumentation som stöder något av den bakgrundshistoria som hon berättat för vänner och bekanta, och det verkar som om mycket var påhittat. Detta är den del av boken som jag tyckte var minst intressant att läsa. Det som författaren skriver om – som SKULLE kunna ha hänt i Kellys liv – verkar så osannolikt jämte kapitlen om de andra fyra.

De sista åren i alla kvinnornas liv tilldrog sig i London, i stadsdelar fulla av fattigdom, alkoholmissbruk och hemlöshet. Året innan morden hade rent av hundratals av stadens hemlösa samlats och slagit läger på Trafalgar Square, till de bofastas fasa. Myndigheterna hade valt att göra de tillfälliga härbärgena så ovälkomnande att många, kanske de flesta, hellre sov utomhus om man inte hade pengar att betala för en sängplats för natten. Det är intressant att få en inblick i en helt annan tid så här, en som är så olik vår egen. Och kanske ändå inte alls olik vår tid.

SUB

Jag höll ju på att glömma att det är ny månad! Nu har jag räknat min SUB och den innehåller just nu 2031 böcker.

Med goodreadsmålet går det galant.
En bok läst i Jorden runt-projektet.
Ett franskt seriealbum läst. Inget på tyska.
Inget nytt på Kvinnliga nobelpristagarfronten.

Historia

Historia
av Sonja Åkesson

Åh, detta gillar jag! Jag har faktiskt inte läst Sonja Åkesson tidigare, men detta gav mersmak. Väldigt vardagligt, men kraftfullt, språk om vardagliga saker.

The Fishermen

Nu har jag skrivit lite om ännu en bok i min Jorden runt-blogg. Denna gång en som jag gillade mycket, "The Fishermen" av Chigozie Obioma.

Ondskans ansikte

Ondskans ansikte
av Margit Sandemo

Någon förföljer Tiril, och har gjort det i flera år. Orsaken måste finnas i hennes dunkla förflutna. Hon har en tid vetat om att de som hon trodde var hennes föräldrar inte var det på riktigt. Nu måste de leta upp Tirils biologiska mor, men det är inte det lättaste. Och vad vet de om hennes orsaker till att lämna bort Tiril?

Samtidigt får man veta lite mer om hennes förföljare. Det är förstås de två som man har sett, de som gör själva grovarbetet. Men vem är det som har sänt dem?

Spännande, romantiskt och roligt.

Avlägset mål

Avlägset mål
av Per Anders Fogelström

Två systrar är på resa i Europa. De vandrar i Alperna. En av dem reser för att försöka få perspektiv på sitt äktenskap, kanske bli lite mer självständig så att hon och hennes man kan bli mer jämlika.

Tydligen förekommer karaktärerna i novellen även i en roman, en som jag inte ens hade hört talas om tidigare. Undrar hur stor skillnad det är att läsa novellen om man har eller inte har läst romanen.

Är det bara jag som tycker att Fogelström skriver lite kyligt? Inte så att jag inte kan leva mig in i "Mina drömmars stad" m. fl., men ändå.

Double Yoke

I min Jorden runt-blogg kan man nu läsa om ännu en roman som utspelar sig i Nigeria. Den här gången i universitetsmiljö ca 1980.

Den nya skolan

Den nya skolan
av Ivar Lo-Johansson

Detta är en novell ur Ivar Los "Statarna", en bok som jag har men inte har läst. Men då har jag läst en av novellerna åtminstone.

Det är fackföreningsmöte, och man samlas i byns skola. Det är nog ganska nytt det här med fackförening, för mötets deltagare växlar mellan att vara kvar i det gamla och veta sin plats och att uppfyllas av den här nya makten som de får när de går ihop om en sak.

Störst av allt

Störst av allt
av Malin Persson Giolito

Plötsligt kom det en netflixserie och jag blev tvungen att läsa direkt för att undvika spoilers. Jag är egentligen inte så känslig för spoilers. För det mesta spelar det ingen roll att man kanske vet hur det slutar. Men just den här kändes som en sådan bok där det kanske visst spelade roll. Att det kanske skulle komma nåt riktigt överraskande.

Det hela börjar med en skolskjutning. Maja är den enda i klassrummet som är helt oskadd, alla andra ligger skjutna på golvet. Hon håller i en pistol.

Sedan handlar det om rättegången. Det är Maja som berättar och vi får följa rättegången i detalj.Hon beskriver allt som händer och om hur det är i häktet. Det är också väldigt hård mediabevakning. En skolskjutning i Sverige, och dessutom i flotta Djursholm. Och den åtalade är Maja, en tonårstjej från ett välbärgat hem. Är hon skyldig, som åklagaren menar? Vad har i så fall lett fram till detta?

Spännande bok och intressant att läsa om rättegången. Det känns trovärdigt. Det märks att författaren är jurist. Dessutom är Maja rätt så rolig i sina betraktelser av omvärlden. Det kan behövas i en sådan här berättelse.

Vaka

Vaka
av Patrik Rochling & Li Österberg

Den sjätte delen i Johanna-sviten och den sista av mina omläsningar. De senaste tre böckerna har jag ju inte läst än.

Liksom i "Skaparens folk" handlar det mest om Klara. Hon är färdigutbildad präst nu och gift med Anna, som väntar deras första barn. Klara är full av idéer av vad man kan hitta på i kyrkan, men det är inte alla som är lika glada över det. Dessutom har hon en hemlighet som hon inte har berättat för Anna. Provsvar som hon går och väntar på och oroar sig över.

Som så ofta i den här serien finns det dessutom avsnitt som utspelar sig flera år tidigare. Ibland sånt som man redan har fått läsa om men ur en annan persons synvinkel. Jag gillar det greppet, och hur personerna skildras. Att det är så vardagliga situationer, men att det ändå finns dramatik i det.

Min ö, mitt opium

Min ö, mitt opium
av Lisa Rydberg
Förord av Birgitta Stenberg

En serienovell om Anaïs Nin, i form av teckningar och collage. Jag vet inte så mycket om Nin och har aldrig läst något av henne. Det här handlar i alla fall om hennes vistelse i New York under andra världskriget. En deppig och isolerad tid, som lindras något av att hon får tag i en tryckpress och börjar trycka egna verk. Jag blir intresserad av att kanske läsa något av Nin.

Vei – Bok 2

Vei – Bok 2
av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson

Den här boken fortsätter direkt där den första boken slutade. Vei är sina gudars förkämpe, som slåss mot asagudarnas kämpar i en sorts gladiatorlekar. Det är mycket action, mycket våld, men man får också se konsekvenserna. Hur Vei drabbas av att döda, och att utnyttjas och manipuleras. Det pågår också andra spel bakom kulisserna, och vem som kommer vinna där är svårt att säga.

Det här är också en fint tecknad och färglagd seriebok. Varenda uppslag är en upplevelse. Vackert och storslaget.

Signal to Noise

Signal to Noise
av Neil Gaiman
Illustrerad av Dave McKean

En filmskapare får veta att han är döende i cancer. Han hade precis börja jobba med sin nästa film, men nu får han ge sina närmaste medarbetare besked om att det inte blir någon film. Det tar lång tid att göra en film och han kommer inte leva så länge.

Men han är en skapande människa, så filmen tar ändå form i hans huvud. Den kommer inte att spelas in, men i hans fantasi finns den åtminstone. Så här måste det ju vara för alla konstnärer, att det är så många verk som de inte hinner skapa. Men vi läsare får i alla fall se den här filmen. Den handlar om en by, någonstans i Europa. Det är nyårsafton år 999 och alla är övertygade om att jorden kommer gå under vid midnatt. Parallellt får vi följa filmskaparens tankar kring sin egen död.

Det verkar som om det finns en nyare utgåva med ytterligare material som knyter ihop berättelsen mer. Den kan jag tänka mig att läsa.

A Girl on the Shore

A Girl on the Shore
av Inio Asano

Jag har tidigare läst en annan manga av samma författare, "Solanin". Nu var det länbge sedan men jag vill minnas att jag tyckte bra om. Den handlade om en tjej som säger upp sig från sitt tråkiga jobb och försöker komma på vad hon egentligen vill med sitt liv.

"A Girl on the Shore" är väl också en berättelse om att försöka hitta sig själv. Den handlar om två skolungdomar, i 15-16-årsåldern. Koume var intresserad av en kille som bara utnyttjade henne. Isobe är nästan alltid ensam hemma. De tycker egentligen inte så mycket om varandra, men de träffas hemma hos honom och har sex. De verkar inte få ut så mycket glädje av det, det är bara det de gör när de umgås. Alltihop känns rätt självdestruktivt. De kanske vill straffa sig själva för saker som har hänt, glömma eller bara känna något.

Tyvärr fastnade jag aldrig för någon av personerna här. Kanske borde man varit mer huvudpersonernas ålder för att intressera sig för deras historier, men å andra sidan rekommenderas boken från 18 år (p.g.a. att det är ett seriealbum med många sexscener, utgår jag ifrån). Vilken målgrupp har man tänkt sig egentligen?

Cretaceous

Cretaceous
av Tadd Galusha

En ordlös serie som sveper över den förhistoriska ön Laramidia (numera den nordamerikanska västkusten från Alaska till Mexico). I centrum står en familj Tyrannosaurus rex, men här finns även många små vinjetter med andra dinosauriearter. Det är verkligen äta eller ätas som gäller. Litegrann är så att dinosaurierna emellanåt verkar ha mänskliga känslor, eller att författaren spelar på att vi som läser har det, som det också kan vara i en del naturfilmer. Men annars kanske det inte blir mycket till handling? Det här är kanske mest för folk som gillar dinosaurier eller åtminstone djur, jag misstänker att andra kanske skulle tappa intresset.

SUB

Räkna, räkna. Nu har jag 2012 böcker i min SUB. Lite mindre än förra månaden, ingen större skillnad.

Jag ligger bra till med Goodreadsmålet.
Jag har läst ett par böcker till i Jorden runt-projektet. (Obloggade dock.)
Jag har läst klart det påbörjade franska seriealbumet och även läst ett på tyska!
Inget nytt när det gäller kvinnliga nobelpristagare.