Höst och rutiner! Jag gillar i och för sig när saker och ting inte är tillbaka till det vanliga, men smakebiten är ju åtminstone en trevlig rutin. Tydligen var den tillbaka redan förra söndagen, men det missade jag.
Snart drar också min läsecirkel igång efter sommarens uppehåll så jag läser just nu i boken som vi skulle ha läst över sommaren. Jag tror inte riktigt att jag kommer hinna klart, men det gör kanske inte så mycket med den här sortens bok. Det är "Kriget har inget kvinnligt ansikte" av Svetlana Aleksijevitj och den är uppbyggd av intervjuer hon har gjort med mängder av kvinnor som var soldater i andra världskriget. Deras personliga upplevelser, snarare än datum och erövringar. Det som man inte skulle tala om och som det inte skrevs böcker om trots att det skrevs så många böcker om kriget.
Boken gavs ut första gången 1984 i Sovjetunionen och var då censurerad. Den här översättningen är efter en omarbetad utgåva från 2004. Min smakbit kommer från ett kapitel med stycken som Aleksijevitj själv strök i första utgåvan. Jag tänkte att jag tar något som inte är så blodigt.
"Jag gick med armén ända till Berlin ...
Jag återvände till min hemby med två förtjänstordnar och flera medaljer. Jag var där i tre dagar, men den fjärde dagen väckte mamma mig och sa: 'Flicka lilla, jag har packat ett knyte åt dig. Ge dig iväg ... Ge dig iväg ... Du har två yngre systrar att tänka på. Vem kommer att vilja gifta sig med dem? Alla vet ju att du var vid fronten i fyra år, tillsammans med män ...'
Lämna mig i fred! Gör som alla andra: Skriv om mina ordnar och medaljer ..."
(Svetlana Aleksijevitj, "Kriget har ingen kvinnligt ansikte", s. 42)
Men... hur kunde nu hennes tid vid fronten påverka småsystrarna så att ingen ville gifta sig med dem? Just den biten har jag svårt för i nutidens verklighet också...
SvaraRaderaJag kom att tänka på Stolthet och fördom där de två vettiga systrarna håller på att inte bli gifta för att resten av familjen inte kan uppföra sig. Har läst lite längre i boken, och bl. a. var det en man som berättade att kvinnor som inte varit vid fronten (hans fru m. fl.) hade en väldigt negativ syn på de kvinnor som hade varit vid fronten, att de bara åkte dit för att de var karltokiga.
RaderaTack för smakbiten. Den här var en av de böcker jag var lite nyfiken på när hon fick nobelpriset.
SvaraRaderaFlera av böckerna verkar intressanta. Den här är det absolut.
RaderaDen boken måste jag läsa. Inblickar i människors personliga upplevelser snarare än krigsstrategier. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaJa, det här är ju den biten som är intressant egentligen. :)
RaderaVill gärna läsa den här, men drar mig lite för tjockleken...
SvaraRaderaDen är inte svårläst åtminstone. :)
RaderaVerkar intressant. Tack för smakbit!
SvaraRaderaVarsågod! :)
RaderaTack för smakbiten. Har köpt på mig tre av hennes böcker och har tänkt läsa någon av dem under hösten.
SvaraRaderaHandlade du också lite under bokrean? ;-)
RaderaTack för smakbiten! Har länge tänkt att jag ska läsa något av henne, få se om det kan bli av i år....
SvaraRaderaVarsågod! Jag är glad att det äntligen har blivit av. :)
RaderaFantastisk och förskräcklig bok. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaInstämmer!
Raderahar läst Tiden second hand och införskaffat Kriget har inget kvinnligt ansikte för den ska vi läsa i bokcirkeln. SA är konstigt nog lättläst
SvaraRaderaKul att du också läser Kriget har inget kvinnligt ansikte i din bokcirkel. Jag läste den (inte riktigt klar än) för gårdagens möte i min bokcirkel. :)
RaderaDen här skulle jag vilja läsa. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaVarsågod! Den är bra. :)
Radera