av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Illustrerad av Henrik Jonsson
Det första jag lägger märke till är kapitelindelningen. Det första kapitlet heter inte Kapitel 1 utan Kapitel 20. Handlingen fortsätter också direkt där vi lämnade bröderna Alrik och Viggo i "Nidstången" – i en mörk skog där det också lurar en okänd, men farlig, varelse. "Grimmen" slutar förstås också mitt i en spännande händelse. Jag förstår alla (oftast lite yngre) läsare som knappt kan vänta på nästa bok, enligt vad jag har läst på instagram. Nu är jag ju lite sent ute, så det kommer dröja ett tag innan jag hinner fatt utgivningen av böckerna. Tio böcker ska det bli och jag tror det finns sex stycken utgivna hittills.
Redan i förra boken fick vi veta att alla tecken tyder på att Viggo och Alrik är de två krigare som man har väntat på, nu när de mörka krafterna börjar röra på sig och "tiden pulsar". Det hemliga ockulta bibliotekets väktare hade väl förstås hoppats på att krigarna inte skulle vara tio och tolv år gamla. Killarna är familjehemsplacerade hos Laylah och Anders i Mariefred (de bor i huset där Åsa Larsson bor i verkligheten, om jag har förstått saken rätt) och det gör ju att vissa i stan har fördomar mot dem. Detta utnyttjas av översittaren Simon och hans gäng – vem kommer de vuxna tro på liksom? Fast Alrik och Viggo har ju de coolare vuxna på sin sida, om man säger så. Men det är många problem de måste försöka lösa själva. Däribland det här med de människor som har överfallits av ett monster. En förvildad hund, säger folk, men Alrik och Viggo vet att det är något annat.
Titeln ger väl en viss ledtråd om hur det ligger till, men det gör inget alls. Superspännande berättelse. Man slukar den på en kväll (om man är lite generös med begreppet kväll) och sedan är man trött nästa dag på jobbet. Har jag hört ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar