Igår var det Världsbokdagen och detta högtidlighölls genom att ... jag var på loppis och köpte böcker. Det kanske inte är speciellt för just den dagen förstås. Jag läste också en av mina nya böcker på kvällen, en bok av Astrid Lindgren som jag inte hade läst på många år.
Idag återgår jag till boken jag egentligen höll på att läsa, och som också är månadens läsecirkelsbok. Lars Widding var väl en väldigt populär författare på sin tid, som inte var för så hemskt länge sedan men innan jag började läsa böcker för vuxna. Så detta är det första jag läser av honom.
Berättaren jobbar på Kungliga Biblioteket, det är 1846 och han har fått i uppdrag av Svenska Akademiens ständige sekreterare att ta reda på exakt var Carl Michael Bellmans grav ligger.
Uppriktigt sagt giver Herr ständige sekreteraren fullständigt fan i var Bellman jordades den gången i februari 1795. Men – enligt min enkla mening – hade han förstått att borgerskapets kärlek till den gamle versmakaren stigit högt i kurs de senaste åren. Och inte bara bland borgare utan även bland simpelt folk som garvare, skomakargesäller och vanliga pigor för att nu nämna några kategorier. Akademien kände därmed ett behov av att markera sin förankring i de djupa leden genom att snarast resa en hedersam gravsten på poetens sista vilorum.
Man behövde helt enkelt skaffa sig popularitet i en tid när de besuttna och privilegierade i samhället, till och med själva konungahuset, angreps allt häftigare i press och vid offentliga möten.
(Lars Widding, "Rödaste smultron", s. 7-8)
Jag är ganska säker på att jag läste något av Lars Widding i min ungdom, men som med så mycket annat så är det bortglömt.
SvaraRaderaJa, man minns inte allt man har läst. :)
RaderaTack för smakebiten!
SvaraRaderaVarsågod!
Raderahar lyssnat på en av Widdings titlar som lästes som radioföljetong men det är jättelänge sedan. tack fös smakebit och påminnelse om en författare som var väldigt historiskt kunnig och mycket populär en gång i tiden
SvaraRaderaDet märktes att han kunde tiden. Inte att jag kan så mycket om den alltså, men jag blev övertygad. :)
RaderaVa roligt att ha en bra loppis, våran har bara gamla Bra böckers böcker.
SvaraRaderaDet är tråkigt med loppisar som inte har något vidare bokutbud. De som jag var på i helgen var i Göteborg, men de här i Varberg är också helt okej.
RaderaJag läste Lars Widding i min ungdom. Bäst minns jag Majors avsked.
SvaraRaderaTack för tipset!
RaderaTack för smakbiten!
SvaraRaderaVarsågod!
RaderaHar nog läst något av Widding för länge sedan, men tror inte jag läst denna. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaDen här var visst hans sista bok. Det är den enda som jag har läst.
RaderaEtt bra sätt att fira dagen på :) Går alltid att fira med loppisar ;) Tack för smakbiten.
SvaraRaderaJa, loppisar är alltid kul. :)
RaderaTack för smakbiten. Känner igen författarnamnet men tror faktiskt inte jag läst något av honom.
SvaraRaderaDet är en bra grej med läsecirklar. Jag har sett författarnamnet många gånger men hade inte ens funderat på att läsa. Tydligen var han otroligt läst på 70-talet.
RaderaTrevligt med loppis. Lars Widding har jag läst några böcker av, men det är ett tag sen, minns inte riktigt vilka. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaJag har bara läst denna, men han har visst skrivit massor.
RaderaJag var också på loppis idag! Både min man och jag gillar Widdings böcker. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaÅh, några tips på vilka som är bra kanske? :)
RaderaKänner till författaren men kommer faktiskt inte ihåg om jag läst något av honom ... Det ska jag ta reda på :)
SvaraRaderaTack för smakbiten - och påminnelsen!
Vissa författare blir lite bortglömda. Han ska ha varit väldigt känd förr och det finns väl en hel del av hans böcker på loppis t.ex., men man hör inget om att folk läser honom nu.
Radera