En smakebit på søndag (Storhertigens finanser)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Den här veckan är det dock Astridterese som vikarierar som värdinna för smakbiten.

Jag har ju tidigare nämnt i bloggen att jag har hoppat på den här bokbingon. Full bricka innan 15/9 är målet. Men jag kommer inte att läsa enbart sånt som passar in. Jag prioriterar att läsa vad jag vill framför att få bingo. Men det går att använda bingobrickan till att hitta böcker som både verkar läsvärda och ger ett kryss. De tre kryss jag har gjort hittills har dessutom varit böcker som jag ändå läste och som råkade passa in på något.

Men en ruta som "Published in 1915 – exactly 100 years ago" kräver lite mer planering. Det kanske inte råkar ligga nån bok från exakt det året på nattduksbordet. Kunde annars varit Kafka ("Förvandlingen") eller nån Anne på Grönkullabok ("Anne of the Island"/"Drömmens uppfyllelse"). Men jag kollade i stället upp vilka böcker från 1915 som "1001 böcker du måste läsa innan du dör" föreslår och fastnade för en som heter "Storhertigens finanser". Det är visst en del i en serie om den svenske svindlaren Filip Collin, som precis som sin författare råkade behöva lämna Sverige efter lite ... oegentligheter. Den här boken ska väl vara den bästa i serien då. Och den är faktiskt riktigt rolig, inte minst på grund av språket.

Den här boken handlar om storhertigdömet Minorca, som har dragits med en exceptionellt dålig ekonomi i flera hundra år, mest för att storhertigarna har slösat bort alla pengar och tvingats ta dyra lån när när sjöröveri tydligen inte är acceptabelt längre. Minorca stavas numera Menorca och finns förstås på rikitgt, men storhertigätten Ramiros och dess förehavanden är påhittade.

Jag citerar inledningen, som utspelar sig på storhertigens luggslitna slott.

- Sover hans höghet?
- Hans höghet har just behagat vakna.
- Har hans höghet stigit upp?
- Jag hjälper honom just vid toaletten, Joaquin.
- Fråga honom vad han vill ha till frukost, är ni hygglig, Auguste.
- Vad finns det till frukost, Joaquin?
- Hm – rädisor, rättika, selleri, sallat, pefferoni ...
- För fan, det är ju inte en frukost ni beskriver, Joaquin, det är ju en botanisk trädgård!
- ... sardiner, moules och kanin.
- Som frukost betraktat – lätt, Joaquin!
- Lätt, men gott.
- Hm, men finns det ingenting annat behöver jag ju inte fråga.
- Det ser alltid artigare ut, Auguste. En enväldig furste bör alltid tillfrågas i saker som inte rör regeringen.
(Frank Heller, "Storhertigens finanser", s. 9)