lördag 11 oktober 2014
Pärlor
Pärlor
av Celia Brayfield
När jag läste "Pärlor" för tjugo år sedan var den en av mina favoritböcker. När jag läste "Pärlor" för tio år sedan blev jag inte lika imponerad. Jag blev lite besviken på personskildringarna, men annars var den väl bra. För ett tag sedan chattade jag och en kompis om böcker i den här genren (tror jag, minns inte exakt hur vi kom in på det) och jag kom att tänka på "Pärlor" igen och fick lust att läsa om den.Cathy Bourton är en framgångsrik affärskvinna. Hennes ett år yngre syster Monty är lika framgångsrik inom sitt område, som är popmusiken. En dag hittar båda två varsin ask innehållande en stor perfekt pärla i sina egna sängar, i hem som inte ens ligger i samma världsdel. Det måste vara någon sorts meddelande, men vad betyder det?
Sedan får man följa systrarnas liv från tonåren och framåt. De hade en privilegierad uppväxt. Döttrar till en adelsman, vackert hus, samma internatskola som prinsessan Anne. Men deras pappa begår självmord och man upptäcker dessutom att hans pengar är slut. Och mamman har alltid tagit avstånd från flickorna. Visst tar deras farbror hand om dem, men de har egentligen bara varandra. De lever händelserika liv, med omväxlande lyckliga och olyckliga perioder.
Först och främst har det ju alltid varit meningen att de ska debutera, som vore det Downton Abbey. Nu när de inte har några pengar så går det inte. Men deras farmor, som alltid har ansett att meningen med livet är att ha älskare och vara inblandad i skandaler, men som är för gammal för den livsstilen nu, har längtat efter att lotsa sina vackra sondöttrar genom säsongen och in på samma liv som hon själv har haft. Minst en av dem borde kunna gifta sig med en lord! För det är inte acceptabelt att leva som hon har gjort om man inte är gift. Vad hon inte tänker på är att det är 1960-tal och nya tider.
Dessutom får man läsa om flickornas far, James Bourton, och hans liv. Han flyttade som ung till den brittiska kolonin Malaya och levde ett slitsamt liv där, långt ifrån överklassmiljön som han vuxit upp i. Men där trivdes han. Vilka vändningar i livet ledde fram till att han begick självmord några decennier senare?
En fjärde huvudperson är den unga Ayesha, som flyttar till Singapore från en eller annan liten by. Till en början är hon naiv och låter sig luras, men snart inser hon vad som gäller i staden och börjar en hänsynslös jakt på makt och pengar.
Nej, jag tycker inte att "Pärlor" är riktigt lika bra nu som jag tyckte för tjugo år sedan. Men det är ändå en härlig bok att bara sträckläsa. Spännande och dramatisk och full av hemligheter och exotiska miljöer. För mig är ju faktiskt London på 70-talet nästan lika exotiskt som den malaysiska djungeln under andra världskriget. Några detaljer i intrigen tyckte jag faktiskt att jag förstod mig bättre på vid den här läsningen, vilket gjorde att jag nog tyckte lite bättre om boken än förra gången jag läste.
Jag tänker mig förresten att om man gillar t.ex. Kate Mortons böcker, som jag inte har läst men som jag har förstått handlar mycket om familjehemligheter, så kanske man gillar "Pärlor" också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar