Haarmann

Haarmann
av Peer Meter
Illustrerad av Isabel Kreitz

Alla som har läst Sagan om isfolket vet vem Fritz Haarmann var. En tysk seriemördare som lurade hem unga män till sig. Om han förgrep sig på dem eller om de själva var inställda på sex kan jag tänka mig varierade, men i vilket fall som helst mördade han dem under akten. Deras kläder och andra tillhörigheter såldes och det sägs också att han styckade dem och sålde köttet. Han påstod att det var någon annan sorts kött förstås.

Seriealbumet "Haarmann" skildrar inte alla morden. Ett par mord begås, men framför allt handlar det om det som blev en stor skandal. Haarmann bodde i ett litet hyresrum med tunna väggar till grannarna, på en gata där en mängd människor bodde. Under sin mest aktiva period mördade han ungefär en pojke eller ung man i månaden. Folk märkte ju att det inte stod rätt till. Några verkar också ha satt det i samband med de benfynd som hela tiden gjordes i den närbelägna floden Leine, där Haarmann dumpade resterna av sina offer. Men det dröjde länge innan polisen tog några av tipsen på allvar. Det visade sig också att Haarmann faktiskt arbetade för polisen, som polisspion.

På baksidan av seriealbumet står vad som verkar vara ett citat av Haarmann, men som jag inte hittar i serien. "Ich wollte ja keinen umbringen, aber ab und zu war immer einer tot." Ungefär "jag ville ju inte döda någon, men då och då var det ännu en som dog". Som om han inte riktigt kunde rå för det, om det nu är ett citat. Samtidigt beskrivs det hur han när han just tar med en pojke hem till sitt lilla rum hur han möter bekanta på vägen och lovar att det snart ska finnas kött att köpa. Man vet inte om jag ska tycka att han är ond eller mest patetisk. Det värsta är kanske ändå att han inte åkte fast tidigare.

Isabel Kreitz blyertsteckningar är förresten helt fantastiska. Miljöerna från 20-talets Hannover är så detaljerade att det nästan är som man har varit där.

Jag tror inte att jag ska räkna det här som en av årets tyska böcker, eftersom det "bara" är ett seriealbum och inte alls innehåller lika mycket text som en vanlig bok. Å andra sidan var det ganska svårläst eftersom flera personer pratar olika dialekter. Jag får se hur jag gör. Jag kanske inte hinner läsa en bok till på tyska i året, som målet är.