Förra söndagen var jag inte med eftersom jag var i London då. Men nu är det en helt vanlig söndag och jag är hemma och läser lite och planerar att göra en uppryckning i köket om en stund.
Flickan sträckte armarna högt över huvudet för att räta på ryggen, och det var då hon kände det.En känsla hon aldrig känt förut, från utanför. En vindpust mot fingertopparna.
(Hedvig Andersson, "Bortom världen utanför", s. 11)
Jag har inte kommit särskilt långt i boken än, men den beskriver en väldigt annorlunda tillvaro. Flickan, som nog inte är särskilt gammal, har tillbringat hela sitt medvetna liv instängd i en mörk jordhåla. Hon får mat, men har väldigt lite kontakt med andra människor och har till exempel aldrig lärt sig tala. Det hela verkar ha någon sorts rituell betydelse för folket i området. Det ska bli spännande att se vad som händer.
Velkommen hjem :) Det hørtes ut som en forferdelig oppvekst må jeg si.
SvaraRaderaJeg er enig med Mari, det høres helt forferdelig ut. Samtidig blir jeg nysgjerrig på boka. Takk for smakebit!
SvaraRaderaMari: Tack!
SvaraRaderaBåda: Ja, och jag vet inte om man kan säga att det blir bättre eller sämre sedan. ;-)