Bortom världen utanför
av Hedvig Andersson
I början av "Bortom världen utanför" är det omöjligt att säga när handlingen utspelar sig. Det handlar om Flickan, som har levt hela sitt liv instängd i en jordhåla. Hon vet inte varför, och dessutom vet hon ju inget annat. Hon har inget språk, men man förstår att hennes avskildhet har någon rituell betydelse för människorna runtomkring. Det här skulle kunna vara allt från bronsåldern till framtiden till en fantasyvärld.
Så småningom får flickan komma ut ur jordhålan. På något sätt misslyckades det. Avskildheten var inte tillräcklig, man kunde inte hålla henne ren och opåverkad. Så får man läsa om livet i en något större värld, men även den är avskild från omvärlden och hårt styrd med hjälp av religionen. Flickan trivs inte. Det måste finnas något ännu större. Men hennes mor och bror vet hur det är ute i världen, och de längtar inte dit.
Genom att kapitlen har olika huvudpersoner, och att man ibland får ta del av Flickans familjs minnen, så får man en bild av vad som har hänt. Men trots att berättelsen på så sätt förankras i tid och rum så känns det ändå som att allt händer i en sagovärld. Fast det är ingen vacker sagovärld, utan en riktigt obehaglig sådan. Välskrivet och hemskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar