Waiting for Kate Bush
av John Mendelssohn
Det här var någonting jag hittade på biblioteket och som kanske kunde vara värt att läsa. Jag har ingen vidare koll på Kate Bush, men boken handlar ju inte om henne egentligen, utan om ett Kate Bush-fan. Och det spelar ju egentligen ingen roll vad huvudpersonen är besatt av, vad som helst har potential att bli intressant.
Lesley Herskovits är en medelålders amerikan som har flyttat till Storbritannien, till ett litet pensionat nära platsen där Kate Bush växte upp. Han har haft ett jobbigt liv. Jag vet inte om han har haft det så illa egentligen, men han har åtminstone upplevt det så. Efter att ha varit mobbad som barn blev han plötsligt skitsnygg, och var berömd modell ett tag. Men numera är han så fet att han knappt kan ta sig ut ur sitt rum. Åtminstone är det så han ser sig själv. (Av andras reaktioner att döma är det kanske inte så illa ställt.)
Det som håller honom uppe är Kate Bush och hennes musik. Han växlar mellan att berätta om sitt eget liv och om hennes liv och karriär. Fast jag tycker aldrig att det blir någon enhet. Dels är det en bok om Lesley Herkovits absurda tillvaro: hans sorgsna attityd inför sitt förflutna, Overeaters Anonymous-mötena där han inte passar in, hans flickväns extremt bisarra familj och de nästan lika bisarra människorna på pensionatet, TV visar program som påminner om Idol men mer skruvade. Det ska nog vara komiskt, men det är det inte. Och insprängt bland detta Kate Bush-berättelsen, som mest liknar en lång porträttartikel från någon musiktidning. Vad är poängen? Jag läste ut boken, för jag läser nästan alltid ut de böcker jag påbörjar. Men jag tycker man ska hålla sig undan den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar