Så började 80-talet

Såhär i folkomröstningstider passar det ju bra att läsa en bok om en helt annan folkomröstning - den om kärnkraft 1980. Jag hittade den här boken på loppis för ett tag sedan, och köpte den dels för att jag tidigare hade läst och tyckt om en bok som Åsa Moberg skrivit om Simone de Beauvoir, dels för att jag tycker att det är kul att läsa om hur det var förr i tiden. Är 1980 förr i tiden? Jaa, ganska så förr i tiden i alla fall.

Det fanns tre olika alternativ i folkomröstningen om kärnkraft. Linje 1 och linje 2 var för, speciellt linje 1. Linje 3 var emot.

Åsa Moberg var aktiv i Folkkampanjen mot kärnkraft som förespråkade linje 3. Hon bodde i närheten av kärnkraftverket Forsmark, som då ännu inte var igång. Resultatet av folkomröstningen var alltså avgörande för om hon skulle ha ett aktivt kärnkraftverk i närheten av sitt hem eller inte. Jag är uppvuxen precis i närheten av ett annat kärnkraftverk, men det är inte nåt som jag direkt har ifrågasatt. Det fanns där innan jag föddes. Jag har sommarjobbat där tre gånger. Min bror har sommarjobbat en gång och dessutom har han just jobbat ett helt år där medan han gjorde ett uppehåll i sina studier. Pappa har jobbat där i 32 år, och numera jobbar han faktiskt på ett kärnkraft till emellanåt. Frågan är ju om det finns någon i min hembygd som inte har jobbat där. (Min tolvåriga syster har praoat där, men min mamma har faktiskt aldrig jobbat där.) Så för min del tillhör det tingens naturliga ordning att ha ett kärnkraftverk i närheten.

"Så började 80-talet" är Åsa Mobergs dagbok från tiden kring folkomröstningen. Hon skriver om debatter och torgmöten, om artiklar hon läst och skrivit och om hur hennes åsikter i kärnkraftsfrågan verkar bli obekväma för Aftonbladet, som inte ville ha henne som krönikör längre. Hon skriver om hur jobbigt det är att åka långt bort för att tala eller debattera, om oron över att kanske tvingas bo nära ett kärnkraftverk och om besvikelsen när linje 2 vann med bara 0,7 procentenheter över linje 3.

Det här var väldigt intressant att läsa. Jag visste att det hade varit en folkomröstning om kärnkraft och hur det hade gått, men ingenting om hur det verkligen var. Vem som var för och vem som var emot, hur engagerade folk var i frågan eller någonting. Den 23:e mars 1980 var jag nästan ett år och fyra månader gammal.