Själens begär
av Christine Falkenland
Cora och Ernst är kusiner och var nära vänner som barn. Men sedan skildes de åt, ingen av dem minns riktigt varför. Nu är de vuxna, och Cora har övertagit sitt föräldrahem (antar jag, det är bara mödrarna som nämns), godset Berg. Hon bjuder in Ernst, det var ju så länge sedan de träffades. Han är sjuklig, och verkar rätt mesig och gnällig. Han blir besviken på Cora. Hon är inte särskilt vacker och har inte ett tillräckligt fint sätt. Men på något sätt är hon speciell för honom, han blir som fixerad av att styra och kuva henne.
"Själens begär" är egentligen en väldigt obehaglig bok. Redan från början anar man oråd och ju längre man läser desto mer får man sina misstankar bekräftade. Jag tycker att språket är väldigt lyckat. Trots att det här är en nyskriven roman (från 2000) så ger orden ändå en känsla av "förr i tiden".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar