söndag 18 november 2007

Dillfälten


Dillfälten
av Mats Källblad

Ett barnvänligt seriealbum, det är nog inte så ofta jag läser det. W.i.t.c.h. och Tokyo Mew Mew och sånt förstås, men för det mesta är väl serierna jag läser mer för vuxna. Det finns hittills tre seriealbum om folket i den lilla svenska byn Vimmelgrind, varav "Dillfälten" är det första. Tidigare har berättelserna visst gått som följetong i 91:an.

Vimmelgrind är en idylliskt plats, där det inte bor så mycket folk numera. Det är lite oklart när det egentligen utspelar sig, men jag tror att det är någon sorts gammaldags nutid. Det finns massor av gamla saker, men allt är lite slitet och förfallet. Byns bensinmack är t.ex. en Essomack (har inte funnits i Sverige sedan mitten av 80-talet), men så är den ju också nedlagd sedan länge. Världen påminner mig lite om Pettson-böckerna, och om olika svenska serier som jag läste när jag var liten (som t.ex. 91:an).

Berättelsen handlar om hur barnen Nällan och Jågert får höra om de vackra dillfälten av luffaren Flackonez. De får lust att se dem själva, och Jågerts intet ont anande morfar hjälper dem att bygga en flotte. Men barnen råkar ut för något på sin hemliga resa, och dera familjer ger sig ut för att leta efter dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar