Allt för konsten 8

Allt för konsten 8
Redaktör: Ingemar Bengtsson
Medverkande: Malin Biller, Martin Ernstsen, Kim Flymar, Stef Gaines, Matti Hagelberg, Bjarni Hinriksson, Marcus Ivarsson, Jacob, Clara Johansson, Kati Kovács, Nicolas Križan, Mika Lietzén, Daniel Novakovic, Pentti Otsamo, Ville Ranta, Henrik Rehr, Patrik Rochling, Tiitu Takalo, Thomas Thorhauge, Amanda Vähämäki, Li Österberg och Emelie Östergren

Nu börjar den här antologin bli lite gammal, men lika bra för det. En del har jag redan läst, en del lägger jag på minnet för att läsa mer av senare, en del behöver jag kanske inte läsa mer av.

En av oss

En av oss: en fortelling om Norge
av Åsne Seierstad

Åsne Seierstad fick i uppdrag av Newsweek att skriva en artikel om Anders Behring Breivik kort efter hans attacker mpt regeringskvarteret i Oslo och mot AUF:s sommarläger på Utøya. Senare bevakade hon också rättegången för att skriva artiklar och en liten bok. Men det blev inte en liten bok. Det är en tjock bok om terroristens liv, som bl.a. bygger på polisens dokumentation om fallet, på gamla journaler från barndomens kontakter med psykiatrin och en intervju med modern, som då var döende i cancer.

Det finns en del saker med föräldrarna och uppväxten som man reagerar på. Men räcker det som förklaring? Vem gör något sånt här?

Parallellt med kapitlen om terroristens uppväxt får vi också läsa om två tonåringar som träffas på ett disko i Nordnorge på 80-talet, och om ett ungt par i Kurdistan. Om deras barn, deras liv, hur den kurdiska familjen flyr till Norge, och om hur barn i båda familjerna blir aktiva i Arbeiderpartiets ungdomsförbund*. Och man sitter som på nålar, för man vet ju vad som kommer att hända på ön. Kommer de vara bland dödsoffren? Kommer de överleva, med eller utan skador, och se sina vänner dö?

Vi får också läsa om polisinsatsen, och hur organisationen inte fungerade. Det tog lång tid innan någon kom ut till Utøya. över en timme. Och under tiden mördades i genomsnitt en person varje minut. Jag minns att man visste en del om vad som pågick medan det pågick. Folk skrev på sociala medier att om man kände någon som var på Utøya så skulle man inte ringa eller messa den personen, för att telefonens ljud inte skulle avslöja gömställen. Det berättas även i boken hur oförberedda myndigheterna var på den här typen av händelse. Kommunikationen fungerade dåligt, och det fanns resurser som inte utnyttjades. Det utreddes efteråt, men jag har inte läst så mycket om det tidigare.

Det är en fängslande och mycket intressant bok, men man får inte det där svaret man skulle vilja ha. Men jag tror aldrig man kommer få ett svar på varför som man kommer kunna nöja sig med.


(*Det är inte det förkortningen står för, utan Arbeidernes Ungdomsfylking.)

De blindas rike

De blindas rike
av H. G. Wells

Har jag läst något av H. G. Wells tidigare? Jag tror inte det. Han har väl skrivit ett antal science fiction-klassiker, men jag har väl inte läst så mycket i den genren.

"De blindas rike" berättar om en man som kommer ifrån sin grupp bergsbestigare i Anderna. Han råkar hamna i en dal som varit avskuren från omvärlden i hundratals år och där alla invånare är blinda. Mannen kommer att tänka på det gamla talesättet "i de blindas rike är den enögde kung". Hur ska han utnyttja sin syn till sin fördel hos det blinda folket? Och vad kommer det leda till?

Riktigt bra berättelse! Är det science fiction? Kanske inte, men det finns i alla fall ett stort element av "vad skulle hända om ...".

The Princess Diarist

The Princess Diarist
av Carrie Fisher

Jag skulle bara ta en bild till instagram på May the Fourth, men det slutade förstås med att jag fastnade i boken.

Carrie Fisher har skrivit flera böcker och fler memoarer än den här. Denna handlar bara om inspelningen av Star Wars (jag hade gärna läst ännu mer om det), hennes affär med Harrison Ford under inspelningen av den första filmen, och hur det har varit att vara känd som prinsessan Leia ända sedan dess. Allting på ett lika humoristiskt sätt. Jag fick lust att läsa fler av Carrie Fishers böcker. Hon verkar ha varit så rolig!

Nana 13

Nana 13
av Ai Yazawa

Det var inte alls länge sedan Nana och Hachi delade lägenhet, levde enkelt, hade kul och inga större bekymmer. Eller, de hade ju bekymmer, men bara helt vanliga sådana. Nu är bådas drömmar på väg att uppfyllas, men är de lyckliga med alla plikter som detta innebär? Ingen av dem är egentligen fri numera.

Jag är väldigt nöjd med att jag kom på att jag skulle läsa om den här serien.

Binti: Home

Binti: Home
av Nnedi Okorafor

Binti beslutar sig för att resa hem till Jorden, och till sin familj. Hon har inte träffat dem sedan hon rymde hemifrån för att gå på Oomza-universitet (se "Binti"), så det är lite nervöst. Men hon har saker hon måste göra.

Hon kommer också att ta med sig sin vän Okwu. Eftersom dess folk har länge legat i fejd med khoushfolket, som är den största folkgruppen i landet som Binti kommer från, så har Okwus besök på Jorden stor betydelse för de interplanetära relationerna.

Själv tillhör Binti himbafolket och ett av syftena med resan är att hon ska delta några av deras traditioner. Men efter allt som har hänt henne sedan hon lämnade Jorden vet hon inte om hon inte riktigt kan räknas som en himba längre. Och saker och ting tar dessutom en vändning som hon inte hade väntat sig.

Intressant bok. Jag gillar att saker och ting inte förklaras i onödan. Ibland får man bara försöka hänga med och kanske förstår man hur det funkar senare. jag tror att jag kommer läsa den avslutande boken i trilogin ganska snart, för jag måste få veta hur det går för Binti.

Wife of the Gods

Sista Ghana-boken i mitt Jorden runt-projekt är en spännande och rätt bra deckare. Läs mer här.

Förändringar

Nu har jag läst ännu en bok från Ghana i mitt Jorden runt-projekt. Läs mer om den här romanen, om kärlek och kvinnors villkor, i min andra blogg.

Östermalmsmorden

Östermalmsmorden
av Lars Bill Lundholm

Den första delen i Lundholms deckarserie där alla böcker är namngivna efter stadsdelar i Stockholm, och det första mötet med den som jag antar är huvudperson i alla böckerna, nämligen kommissarie Axel Hake. Jag tror jag kommer nöja mig med denna. Visst, det var inte en dålig deckare, men det finns så många böcker och så lite tid. Ska jag börja på någon ny svensk deckarserie så får det vara något som jag fastnar lite extra för.

En ung kvinna huggs ihjäl i sitt hem, och ordet "slyna" är klottrat i läppstift på badrumsspegeln. Men det var hon verkligen inte, eller så var hon det. Det beror på vem man frågar. Och är motivet personligt eller är det en slump att det blev just hon som mördades? Hake och hans kolleger blir varse att det pågår en hel del skumt bakom fasaderna på fina Östermalm.

Ett dån av åska

Ett dån av åska
av Ray Bradbury

Roligt med fyra science fiction-noveller från Novellix. Två av författarna hade jag redan läst (men inte just dessa berättelserna) och var var sådana som jag kände till, men inte har läst. Bradbury är en av de som jag har läst tidigare, och som jag har uppskattat. Att det blev just denna novellen som jag läste först av dessa fyra berodde mest på att det var en dinosaurie på utsidan. Jag blir fortfarande glad av att tänka på dinosaurier, sedan min dinosaurieperiod när jag var ca 6-7 år.

Vi befinner oss i modern tid och det finns möjlighet att resa i tiden. Den viktiga frågan är så klart: hur kan man tjäna pengar på det? Jo, bl.a. genom att anordna jaktresor till förfluten tid, för att jaga djur som inte finns i vår tid. Huvudpersonen ska iväg på just en sådan resa, men han har inte riktigt räknat med de rigorösa säkerhetsföreskrifterna och riskerna med resan.

Man kunde väl räkna ut lite vartåt det barkade, men ändå en riktigt bra novell.

Neon Genesis Evangelion Volume Fourteeen

Neon Genesis Evangelion Volume Fourteeen
av Yoshiyuki Sadamoto/Gainax, khara

Sista delen i den här serien, så jag ska väl inte säga så mycket om vad som händer här.

Jag läste första delen för fjorton år sedan och tyckte jag att det var en väldigt bra manga, trots att den handlade om stora robotar. För egentligen handlar det ju om människorna som styr robotarna och spelet bakom. Nu vid min senaste omläsning (inför att äntligen kunna läsa slutet, som alltså kom ut först för ett par år sedan) var jag inte riktigt lika förtjust. Jag gillar den fortfarande, men jag tycker inte att den är så fantastisk längre.

Det finnes ingen helhet

Det finnes ingen helhet
av Helga Flatland

Det här är den sista boken i trilogin om hur tre unga norska soldater, som alla kommer från samma lilla samhälle, dör i Afghanistan och hur detta drabbar de efterlevande. De tidigare böckerna är "Bli hvis du kan. Reis hvis du må." och "Alle vil hjem. Ingen vil tilbake.". Flatland vrider och vänder på alla de som berörs av händelsen och hur de i sin tur påverkar andra. Vi har framför allt fått följa en av killarnas familj, så även i den här sista boken där det har gått en del år sedan dödsfallen. Kanske börjar de komma ur den värsta sorgen och skulden nu?

Men vi får också läsa om Ragnhild, bygdens läkare, och hur hennes roll har blivit. Det är en speciell situation att vara bygdens enda läkare – vilket hon var under många år – och dessutom bo där. Hon och Tarjeis mamma Karin var båda inflyttade, och blev varandras närmaste, rent av enda, väninnor. Och när katastrofen inträffade blev det ännu svårare att dra gränsen mellan provat och professionell.

Och så har vi ju han som till och med vi läsare hade glömt. Jag hade i alla fall det. Det har hela tiden varit tal om de tre som dog, bland folk i bygden, i media och överallt. Tarjei, Kristian och Trygve. Men de var ju fyra vänner som åkte dit tillsammans. Bjørn var också i Afghanistan, men han var inte med på just det uppdraget, den dagen när olyckan var framme. Så han kom hem, helt oskadd, men bortglömd och utan vänner. Det hade ju varit de fyra genom hela uppväxten. Så vad ska Bjørn göra nu?

En god avslutning på en fantastiskt välskriven trilogi.

Arvet

Arvet
av Virginia Woolf

För att vara helt ärlig kommer jag inte ihåg exakt vad som hände i den här novellen längre (en man går igenom ägodelar efter sin nyligen avlidna fru?), för i vanlig ordning ligger jag efter med bloggen. Men jag vet att jag tyckte om den, och så tänkte jag återigen att Virginia Woolf nog inte är så svårtillgänglig som jag har inbillat mig.

Farvel, Rune

Farvel, Rune
av Marit Kaldhol
Illustrerad av Wenche Øyen

"Farvel, Rune" är en norsk bilderbok från 80-talet, som har översatts till svenska men som jag inte tror har fått samma klassikerstatus här som den tycks ha i Norge. Bland annat nämns den flera gånger i två böcker som jag har läst nyligen, Helga Flatlands "Bli hvis du kan. Reis hvis du må." och "Alle vil hjem. Ingen vil tilbake.". Här är det ett par vuxna syskon som båda minns hur storasyster ofta läste "Farvel, Rune" för lillebror trots att eller på grund av den var så sorglig. Ett stycke ur boken blir också uppläst i kyrkan vid en begravning. Så när jag såg den på loppis (på norska, i Sverige, ja) så var jag ju nästan tvungen att köpa den. Jag hade ju aldrig läst den tidigare.

Det handlar om två barn, Sara och Rune, som är kanske 6-7 år gamla. De bor nästan grannar och lite avsides, så självklart är de bästa kompisar. En dag leker de affär och mamma-pappa-barn uppe vid dammen (de har lovat att vara försiktiga om de går dit), när Sara måste springa hem en tur och byta till torra vantar. När hon kommer tillbaka ligger Rune livlös i dammen. Sara hämtar en vuxen men det är redan för sent. Rune är död.

Resten av boken handlar om hur Sara försöker förstå vad det innebär att Rune är död och hur hon sörjer honom. Vi får se hans begravning på hösten och hur Sara och hennes mamma besöker graven nästa vår. Allt är illustrerat med stämningsfulla akvareller. Just bilderna verkar vara något som de flesta som läste boken som barn minns. Det och att man blev rädd och ledsen, men ändå ville läsa boken. Precis som syskonen i Flatlands böcker.

Författarens namn är förresten felstavat på mitt exemplar av boken. Det står Kaldhold, men det ska vara Kaldhol.

Månstenen

 

Månstenen
av Wilkie Collins

"Månstenen", skriven som följetong i en tidning som Charles Dickens drev och utgiven som bok 1868, är en av de böcker som kallas för "den första deckaren". Tydligen beror det lite på vad man menar med en deckare. Här är det ett mysterium och en polis – överkonstapel Cuff – som ska lösa det hela. Cuff lär vara baserad på en verklig person, Mr. Whicher som jag ju har läst en bok om. Den handlade om ett mycket uppmärksammat mordfall, och "Månstenen" verkar låna en del detaljer från det verkliga fallet, även om det här handlar om ett betydligt mildare brott. Det är bara en juvelstöld. En stöld av en av världens största diamanter förvisso, men det kommer ju inte i närheten av något så fasansfullt som ett barnamord.

Den unga fröken Rachel Verinder får på sin födelsedag diamanten i arv från en släkting. Ska det ses som en försoningsgest från en släkting som var ovän med Rachels mor, eller är det snarare en hämnd? Därom tvista de lärde. Det finns i alla fall en berättelse om att det vilar en förbannelse över diamanten, som ska ha stulits från ett tempel i Indien.

Faktum är i alla fall att diamanten försvinner redan natten efter Rachels födelsedag. Tre indier som har setts i området (en anmärkningsvärt sammanträffande i denna del av England vid mitten av 1800-talet) misstänks, men det mesta pekar på att någon i huset ligger bakom stölden. Antingen någon i familjen, en gäst eller någon av tjänstefolket. Cuffs arbete underlättas inte av att de flesta beter sig underligt, inte minst miss Rachel själv. Men det behöver ju inte innebära att de har något med stölden att göra.

Jag tyckte sättet på vilket boken är upplagd var underhållande. Man skiftar mellan berättare så att det alltid är den som sitter inne med mest kunskaper om ett visst skede av händelseförloppet berättar om just det. Man blir väldigt medveten om att någon av dem skulle kunna ljuga, inte minst för att de alla sätter en personlig prägel på sitt avsnitt. Å andra sidan ska det föreställa att de berättar om det hela flera år senare, efter att sanningen har kommit fram, så det borde ju inte innehålla några direkta lögner. Men de framhäver kanske vissa saker mer än andra. Alla berättarna är lite lustiga på sitt sätt, originella och ibland rent av osympatiska. Inte minst är det roligt när de beskriver varandra. Det gick lite trögt att läsa första hälften (min utgåva är uppdelad på två band), men sedan gick det desto snabbare. Det är ett klurigt mysterium, men jag läste någonstans (eventuellt i förordet) att alla ledtrådar finns där redan i de första tio kapitlen. Det gäller bara att pussla ihop dem på rätt sätt.

Kri och Vimsi

Kri och Vimsi
av Ester Ringnér-Lundgren

I den tredje boken om Kri får man även läsa en del kapitel som bara handlar om hennes kompis Vimsi. Jag har inte för mig att det har varit så i de tidigare böckerna. Vimsi är olyckligt kär och träffar nya kompisar. Kri brevväxlar med en kille, men plötsligt verkar han sur på henne. Kri kan inte förstå varför, och det ska en del tur och detektivverksamhet till för att lösa den gåtan.

Mysig och rolig gammal bok.

Analys av en SUB

Just nu har jag 1972 böcker "på gång". Det är rimligt. Slut på analys.

En bok som ska grävas fram ur mina bortglömda hyllor är "Analys av ett mord" av Jed Rubenfeld, som jag är ganska säker på att jag har köpt på COOP Forum i Sisjön en dag när jag som vanligt inte hade någon som helst brist på böcker att läsa. Det är New York och Sigmund Freud och mord så klart. Kan kanske vara rolig att läsa.

Näktergalen och rosen & Lady Alroy

Näktergalen och rosen & Lady Alroy
av Oscar Wilde

Två korta noveller av Oscar Wilde. Den första ska tydligen vara något sorts svar på en saga av H. C. Andersen som jag tror att jag faktiskt har läst. Wilde har en mindre idealistisk syn på kärleken och uppoffringar än i Andersens saga. Även den andra novellen, har en lite ironisk udd. Jag borde verkligen läsa mer Wilde.

Stål

Stål
av Silvia Avallone

Den här boken var inte riktigt som jag trodde. Jag trodde att den bara skulle handla om de två väninnorna Anna och Francesca, men även om de står i centrum så handlar den också om deras föräldrar, Annas bror och hans kompisar, och en del om andra grannar i samma bostadsområde.

Jag hade en lite annan bild av Toscana än den här, kan jag säga. jag tänkte vacker landsbygd dit folk vill flytta och äta god mat och dricka vin. Här är det i stället en stad, Piombino, med stålverk och nedslitna arbetarkvarter. Anna och Francesca är unga, i trettonårsåldern, och till synes obekymrade. De hänger mycket på stranden, gärna med lite äldre killar. Och de är medvetna om att män tittar på dem. Det är så det är här, det är inte ovanligt att tjejer som bara är några år äldre redan har barn. De vuxna kvinnorna har kanske haft ambitioner, kanske inte, men i vilket fall som helst så är det bara att finna sig i hur livet blev.

När vi lär känna tjejerna bättre så upptäcker vi att i bådas familjer finns det hemligheter. Varför får Anna till exempel aldrig komma in i Francescas familjs lägenhet?

Boken handlar också mycket om Annas bror Alessio. Han är några år äldre än Anna och jobbar på stålverket. Det är ett hårt och farligt arbete, och han och kompisarna tar droger för att klara dagarna och när de äntligen är lediga är det fest som gäller, om de inte är ute och stjäl koppar för att tjäna lite extra. Ändå verkar han stolt över sitt jobb. Alternativet är väl att leva exakt likadant, men erkänna att man inte är nöjd.

Jag tror jag kom in lite fel i "Stål", att jag aldrig kom över att den inte handlade om det jag trodde den skulle handla om. Jag tyckte ju att det var en bra bok, men jag är inte lika tagen som alla andra verkar vara.

Efter balen

Efter balen
av Lev Tolstoj

En novell som ställer två händelser av olika art, men under samma kväll, mot varandra. Vi får veta hur de påverkade en kärlekshistoria i berättarens ungdom. Jag gillade.

Garbage Pail Kids

Garbage Pail Kids
av The Topps Company, Inc.
Förord av Art Spiegelman
Efterord av John Pound

Någon gång i mitten av åttiotalet, när jag gick på lågstadiet, hade killarna i klassen med sig några samlarbilder som de inte ville visa för oss andra. Fast det dröjde inte så länge förrän vi tjejer också samlade på Garbage Pail Kids-bilderna. (Gärna kallade "gaa-britsch".) Är det någon som minns dem? Det var bilder på egentligen ganska söta dockor eller barn, som var äckliga eller hemska på något sätt. Och så hette de något ordvitsigt som vi inte begrep. Deaf Geoff har en bergsprängare på ena axeln och lyssnar tydligen på hög volym, eftersom hjärna och ögonglober flyger ut genom ett hål på andra sidan av huvudet. Eerie Eric är en varulv. Babbling Brooke pratar i telefon samtidigt som hon äter en macka, och hon är helt nedkladdad av sylt och jordnötssmör. Ja, det var ganska olika nivå på äcklet. En del figurer var bara lite ohygieniska, medan andra hade utsatts för våld och olyckor.

Varje kort hade förresten två namn. T. ex. hade jag en bild av ett dinosaurieskelett (inget hemskt med det ju!) både under namnet Dinah Saur och Farrah Fossil. Men de flesta av mina dubbletter hade samma namn även om alla bilder, enligt den här boken, ska ha funnits i två versioner. Men det är väl oftast så att vissa bilder är vanligare än andra. Jag tror inte att jag hade en särskilt stor samling heller. Jag vet att jag hade flera dubbletter, men de flesta av bilderna i boken har jag aldrig sett. Ja, serie 1 var nog innan jag började köpa bilderna, eventuellt att den inte ens kom till Sverige eller min lokala butik, för den känner jag inte alls igen.

Boken visar alla bilder från bildserie 1-5, som kom 1985-1986. Det tar inte lång tid att bläddra igenom den, men samtidigt känns den som ett måste om man en gång har samlat på såna här bilder och kanske inte riktigt kommer ihåg hur de såg ut. Det enda jag saknar var mer av baksidesbilderna. Framsidan var ju alltså ett klistermärke med nåt av de här barnen, men det var bilder på baksidan också. Ibland listor över kort i serien, ibland nån annan sorts bild, typ efterlyst-affischer. Några av dem finns med på insidan av bokens pärmar, men inte alla.

Jag kommer ihåg att Kamratposten hade en kort artikel där de hade fått ett läsarbrev som klagade över de äckliga bilderna som folk i skolan höll på med. Och så hade de köpt några paket och höll verkligen med om att bilderna var förkastliga. Och tuggummit som följde med var äckligt. (Var det verkligen äckligt? Jag minns bara att det var stenhårt och svårt att få tuggbart, men jag tror inte det smakade så mycket.) Jag tyckte att det var rätt töntigt av dem. De fattade tydligen inte grejen. Och jag kom att tänka på det när jag läste Art Spiegelmans förord. Bara en sån sak förresten, att Art Spiegelman var en av hjärnorna bakom Garbage Pail Kids. Han som fick Pulitzerpriset för sin serie "Maus", ungefär samtidigt. Hans vanliga jobb var att hitta på olika gimmicks för Topps, ett företag som verkar tillverka sånt där godis som kanske är i sprayform, eller på tub, eller en klubba som är en ring – den där godishyllan som man inte köper så mycket från om man är över elva – samt samlarbilder med tuggummin.

Jag tror inte ens att jag tänkte på att Garbage Pail Kids så klart är en parodi på det som kallades Kålungar i Sverige, Cabbage Patch Kids. (Ja, Topps blev stämda och förlorade.) Populära dockor som jag tror var ganska dyra. Enligt Spiegelman en produkt som köps av vuxna till barn, och som därför måste tilltala vuxna. Medan Garbage Pail Kids-bilder lätt kunde köpas för veckopengen, och vände sig direkt till barn och till varje barns "inre odjur". Det var meningen att vuxna skulle avsky dem. Det verkar ju ha lyckats med Kamratposten åtminstone. Jag tror inte att det var många föräldrar som blev upprörda av de här bilderna. Inte i mina trakter i alla fall.

Nu när jag har nämnt Art Spiegelmans förord ska jag kanske säga något om vem som har skrivit efterordet också. John Pound var den som ritade alla bilder i de två första kortserierna, och många av de följande också. Man kan se mer av hans verk här.

Två böcker om Ghana

Jag har skrivit inlägg om två böcker i min Jorden runt-blogg.

Först "De vackra är ännu inte födda" av Ayi Kwei Armah. En bok från 60-talet som handlar om en man som vägrar låta sig mutas, trots att alla andra gör det.

Sedan en omläsning av en bok jag läste när jag var liten, "Resan bort" av Geraldine Kaye. En bok om en flicka som har vuxit upp med sin mamma i London, men som flyttar till sin pappas familj i Ghana.

Kärleksprövningen

Kärleksprövningen
av Mary Shelley

En novell med en handling som känns lite konstruerad. Ett kärlekspar har avlagt ett löfte om att inte träffa varandra på ett år, efter det kan hans far tänka sig att gå med på att de gifter sig. De får heller inte berätta något om detta för andra. Nu har året nästan gått ...

Enligt baksidestexten anses historien handla om ett triangeldrama mellan Mary Shelley själv, hennes make och hennes halvsyster.

Jag tänker mest att jag verkligen borde ta tag i att läsa "Frankenstein". Boken har ju 200-årsjubileum i år, så det kunde passa bra.

Bröllopet i Marsipanien

Bröllopet i Marsipanien
av Lena Karlin
Ilustrerad av Inger Edelfeldt

När jag var liten läste jag en sagobok på biblioteket om en fattig prinsessa som inte ville gifta sig med den rike prinsen trots att alla menade att det var det bästa för hennes land. Och så löstes situationen på ett oväntat sätt, när prinsessan blev bortrövad av en drake. När prinsen kom för att rädda henne så vägrade hon följa med tillbaka. Det var inte så det brukade vara i sagorna. Visst, senare har jag förstås läst andra böcker med en twist på sagans vanliga innehåll. "Prinsessa söker drake" av Patricia Wrede till exempel. Men i mitten av 80-talet så var det här helt nytt för mig. Och något som jag uppskattade.

Jag kom ihåg boken, men självklart hade jag inte lagt märke till titel eller författare. Jag lyckades i alla fall lista ut vad det var för bok så småningom. Kanske kom jag ändå ihåg landet Marsipanien och prinsessans namn Burra. Nästa svårighet var ju att få tag i den. Den finns ju inte. Jag har aldrig sett den på second hand. Inte på antikvariat. Inte ens på antikvariska nätbokhandlar. Nu är jag ju förstås inte inne och söker efter den på Bokbörsen och Tradera varenda vecka, så jag har säkert missat flera exemplar. Det verkar som om jag inte är den enda som jagar boken. Den finns inte på biblioteket längre. Den finns väl på olika universitetsbibliotek kanske, sådana som samlar allt som ges ut.

Men nu när min brorsdotter fyllde sju år för ett par veckor sedan, och jag var där på kalas så tittade jag lite i hennes bokhylla. Och vad stod väl där om inte "Bröllopet i Marsipanien"! Min svägerska har alltså haft boken i alla år! Men hon har inte vetat om att jag letade efter den. Men nu har jag alltså fått läsa om den. Det blev ju inte samma upplevelse som när jag var liten, men det är en rolig saga och Burra har attityd. Och jag gillar illustrationerna också. Tänk att jag inte visste att det var Inger Edelfeldt som låg bakom dem förrän jag började leta efter boken på nätet.

(Vad tycker min brorsdotter om boken då? Hon som ju har boken i sin hylla. Hon gillar den inte.)

Ännu mer osannolikt än att min eftersökta bok bara dök upp så där var en sak som hände igår. Jag var på loppis i onsdags. De hade fått in en stor mängd engelska pocketböcker och det var mycket jag kunde tänka mig att läsa. Bland annat köpte jag flera böcker av Annie Proulx, men en av dem lämnade jag kvar eftersom jag redan hade den. Trodde jag. Det visade sig att det inte var den jag hade, utan en annan. Så igår gick jag tillbaka till samma loppis för att köpa "Accordion Crimes". Då fanns den inte kvar, men jag kollade så klart igenom alla böcker och längst fram i stället för barnböcker stod – "Bröllopet i Marsipanien"! Lyckliga dag! Men vad är chansen för det? Den fanns inte där i onsdags, det vet jag. Och så snart efter att jag hittade ett exemplar att låna, efter att ha letat i många år. Kommer det vara så nu att "Bröllopet i Marsipanien" dyker upp överallt hädanefter?

Flickan som var vacker i onödan

Jag har börjar läsa böcker från ännu ett land i mitt Jorden runt-projekt. Nu är det Ghana och jag började med en svensk bok.

Hjärnsmart lärande

Hjärnsmart lärande
av Annika Nilsson och Lena Winqvist

Fack-Novellix med lite information om vad som händer i hjärnan när man lär sig saker samt tips i fyra steg på hur man ska gå till väga för att lära sig på mest effektivt sätt. Jag har inte testat om det funkar. :) Det som jag tyckte var mest intressant var att läsa om hur hjärnan bildar minnen rent fysiskt.

Neon Genesis Evangelion del 11-13

Neon Genesis Evangelion Volume Eleven
Neon Genesis Evangelion Volume Twelve
Neon Genesis Evangelion Volume Thirteeen
av Yoshiyuki Sadamoto/Gainax, khara

Det var bara de tio första delarna av Neon Genesis Evangelion som kom ut på svenska, så om man ville fortsätta läsa fick man gå över till ett annat språk. Jag vill ju gärna veta hur det ska gå för mänskligheten, för Shinji och de andra barnen som är EVA-piloter. Och om man får veta vad som egentligen händer. Från början förklarades ju katastrofen på Jorden och attackerna av de kolossala "apostlarna" på ett sätt, men Shinji har efterhand insett att det inte är sanningen. Bara en del kvar nu. Vi får väl se om man får en förklaring.

Alle vil hjem. Ingen vil tilbake.

Alle vil hjem. Ingen vil tilbake.
av Helga Flatland

Bilden på omslaget, med ringarna på vattnet, är knappast en tillfällighet. Det här är fortsättningen på "Bli hvis du kan. Reis hvis du må.", där tre norska barndomsvänner dödades i kriget i Afghanistan. De kom från ett ställe där alla känner alla, och hela bygden sörjer. Här får vi följa ytterligare några som stod dem närmast; systern till en av killarna och en som tog ett av dödsfallen mycket hårdare än vad någon får veta om. Båda är unga och håller på att skapa sina liv under åren som följer tragedin. De får partners som kommer från andra platser och inte kände de tre som dog, men som ändå påverkas av vad som hänt. Fantastiskt bra skrivet.

En annan historia

En annan historia
Redigerad av Lina Thomsgård

I förordet skriver Lina Thomsgård om att historieböckerna domineras av män, och att det kanske inte är så konstigt eftersom de som har styrt världen genom tiderna ofta har varit män. Men alla andra då, vad höll de på med under tiden?

I den här boken har 51 skribenter fått berätta om kvinnor som de tycker att folk borde känna till. Det är konstnärer och matematiker, nobelpristagare och idrottare, sångerskor och människorättskämpar om varandra. Intressant bok som man kommer underhålla sin omgivning med fakta ur. Och så finns det en särskilt en text som handlar om så fasansfulla saker att man nästan inte kan förstå det. Men läs boken, för både det hemska och det upplyftande.

Växande SUB

Jag har räknat min SUB igen och det är nu 1946 böcker i den. Med reservation för felräkningar. Någon gång borde jag kontrollräkna och se om jag får samma summa två gånger.

Jag har också lottat fram en bok att läsa under månaden. Jag har visserligen inte läst de framlottade böckerna på länge. I början var jag duktig och antingen läste jag dem eller så gallrade jag dem. Men så har det inte varit det senaste året. Får väl se hur det blir. Den här verkar intressant i alla fall. "Hadrianus minnen" av Marguerite Yourcenar. Är den inte en modern klassiker?