av Jenny Berthelius
Någonstans hade jag sett namnet Jenny Berthelius, säkert i en blogg, och när jag hittade ett par av hennes deckare på loppis så köpte jag dem förstås. Hon har visst skrivit massor av böcker, mycket barnböcker, jag kanske rent av har läst något av henne tidigare. De flesta av hennes deckare är från 70-80-talet, men den senaste kom ut så sent som 2007.
"... kom ljuva Krusmynta" är hennes andra deckare, och den är tydligen en direkt fortsättning på deckardebuten "Mördarens ansikte" (båda kom 1968!). Det förklarar varför huvudpersonen Toni verkar ha en bakgrundshistoria som bara antyds. Trist barndom. Har just ärvt en lägenhet och en sommarstuga av en tant som blev mördad. Konstigt att man inte gick in mer på det, tyckte jag, men det är väl det fallet som föregående bok handlar om. Men jag tyckte att det gjorde karaktären Toni intressant. Någon som verkar ganska vanlig, men som knappt bryr sig när hotfulla saker börjar hända. Jag fick en känsla av att han har varit med om värre, fast här vet man ju inte vad.
Toni kommer till fiskeläget/badorten Domsten i Skåne, och den lilla sommarstuga som han har ärvt. Egentligen hade han tänkt sälja den, men han tilltalas av läget precis vid havet. Här vill han stanna kvar. Men det verkar inte så populärt. Inte för skvallrets skull, fast det är illa nog särskilt efter att han börjar umgås med den söta simlärarinnan, utan någon vill honom verkligen illa.
Det är något med stämningen i boken som gör att det verkligen märks att den är några decennier gammal, men jag vet inte exakt vad. Det är inte bara tidsmarkörer som hippiegänget på stranden (eller kallas de beatniks här? – till både deras och Tonis förvåning är han förresten bara ett par år äldre än några av dem, "lika gammal som John Lennon"). Det är något med hela stilen som andas 60-tal. Verkligen inte fel som sommardeckare förresten, med sin badortsmiljö.
Eftersom det är flera veckor sedan jag läste ut "... kom ljuva Krusmynta" så har jag redan glömt hur det hela hängde ihop, och vem och vad som låg bakom hoten mot Toni. Men det är väl inte det viktigaste. Nu vill jag läsa "Mördarens ansikte", som jag egentligen borde ha läst först. Den ska väl inte vara så svår att få tag på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar