I helgen har det inte blivit så mycket läst. Igår kände jag ett starkt behov av att åka runt på loppmarkander och leta efter fler böcker i stället. Och min systers kompis har dragit igång en cosplayförening som igår hade öppet hus i kvarterslokalen som jag ser från min balkong. Så jag var där en stund och spelade bl.a. Kalaha för första gången sedan lekis. Och så bjöd min brorsdotter, som är tre år, in halva släkten hem till mig för att se på veckans deltävling i melodifestivalen.
Och idag ska min syster och jag se på sista säsongen av Miranda. Fast det är ju bara två avsnitt, så det är inte det mest tidskrävande maratonet. Så jag kanske inte ljuger när jag säger att jag också kommer att läsa i "Anne Franks dagbok". Jag har läst den tidigare, men det var länge sedan, i den gamla versionen. När den kom ut på 40-talet var ju vissa avsnitt bortredigerade bl.a. för att de berörde saker som man inte skulle ha med i böcker för ungdomar på den tiden. Jag vet inte riktigt när man gav ut den här kompletterade versionen, men den svenska översättningen kom 2005.
Förra året var jag i Amsterdam och besökte bland annat huset där Anne Frank och de andra gömde sig i två år. Man har byggt upp ett museum runt omkring. Själva rummen står orörda, tomma eftersom de tömdes efter att de gömda hade upptäckts, men en del av Annes bilder sitter fortfarande uppklistrade på väggen i rummet där hon bodde.
Eftersom jag inte har börjat läsa blir smakbiten precis från början. För den som inte har läst dagboken så är Kitty inte en verklig person, utan en tänkt väninna som många av dagboksinläggen riktar sig till som om de vore brev.
12 JUNI 1942Jag hoppas att jag ska kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte kunnat anförtro mig åt någon, och jag hoppas att du ska bli ett stort stöd för mig.
28 SEPTEMBER 1942 (TILLÄGG)Hittills har jag haft ett stort stöd i dig, och likaså i Kitty, som jag numera skriver till regelbundet. Det här sättet att skriva dagbok tycker jag mycket bättre om och numera orkar jag knappt invänta klockslaget när jag får tid att skriva i dig.
Vad glad jag är att jag tog med mig dig!
(Anne Frank, "Anne Franks dagbok", s. 9)
Denna har jag läst flera gånger och tyckt mycket om. Har dessutom sett filmatiseringen. Tack för smakebiten!
SvaraRaderaJag tror att det gick en filmatisering på TV för länge sedan, men jag såg nog inte hela och minns nästan inget av den. Boken har jag bara läst en gång tidigare, men visst är den bra!
RaderaLäste denna för länge sedan. Vore intressant att läsa om den någon gång. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaJag minns inte förra gången jag läste den särskilt väl, men den här gången tycker jag att den är riktigt bra.
RaderaTakk for smakebiten og ha en riktig fin søndag! :-)
SvaraRaderaVarsågod och tack!
RaderaVad spännande att ha varit där! Har bara läst den gamla versionen, vore naturligtvis intressant att läsa den nya oxå. Tack för smakbit. :)
SvaraRaderaJa, det var ett intressant museum.
RaderaLäste boken i den gamla tappningen - den som fadern strukit en del ur. Nu skulle man kanske läsa den ocensurerade. Tack för smakbiten - och påminnelsen!
SvaraRaderaJag förstår varför han valde att stryka delar av boken, allt det kanske inte hade gått hem på 40-talet, men nu funkar det bättre att ha med de delarna. :)
RaderaTack för smakbiten och påminning om denna bok. Högaktuell även idag!
SvaraRaderaDet är många år sedan jag läste den.
Ja, den är klart värd att läsas fortfarande.
RaderaDen läste jag för länge sedan. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaJag med. ;-)
RaderaEn bok som alla borde alla borde läsa och försöka förhålla sig till. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaHåller med. :)
Raderadet här är ju en klassiker. och verkligen något som många ungdomar borde läsa! tack för smakbiten!
SvaraRaderaJa, och vuxna med om de inte redan har läst den.
RaderaJag visste inte att det kommit en ny översättning. Tack för tipset!
SvaraRaderaJodå. Aningen modernare i språket än den jag läste förra gången. :-D
RaderaDet är en bok man aldrig kan glömma. Jag funderar på att läsa den nya översättningen, nyfiken på vad man tog bort. Tack för smakebiten:).
SvaraRaderaJag har inte jämfört de båda versionerna, men som jag har förstått så är det avsnitt där hon skriver ner funderingar om sex och kroppen, och avsnitt där hon går ganska hårt åt sin mamma (vilket alla i den åldern hade gjort om de inte ens kom hemifrån för att gå till skolan).
RaderaJeg har lest denne. Min bok er fra 1952
SvaraRaderaDet måste vara en ganska tidig upplaga då. :) Vet inte när den översattes, men originalboken kom visst 1947.
RaderaÅh, Kalaha! Nostalgi... Tack för smakbiten och ha en fortsatt bra söndag!
SvaraRaderaJag kom knappt ihåg Kalaha, men som tur var så var reglerna inte så svåra. :-D
RaderaSå heldig du er som har vært der! Tusen takk for smakebiten :)
SvaraRaderaDet blir lite speciellt att läsa boken nu när man har sett rummen i verkligheten.
RaderaHar fortfarande inte läst den här, drar mig för det...
SvaraRaderaKan förstå det. Det värsta är ju egentligen det som händer "utanför" boken förstås, men det är tufft att läsa om Annes drömmar och planer för hur livet ska bli efter kriget.
RaderaTack för smakbiten. En bok som alla borde läsa, jag gjorde det för många år sedan. Dottern har boken, kanske det är den nya översättningen.
SvaraRaderaCalaha spelar vi ofta här i huset :-)
Det borde väl nästan vara den nya hon har, den kom ju ändå för 10 år sedan. :)
RaderaDet var länge sedan jag spelade Kalaha förra gången, men funderar på om det är ett spel jag borde skaffa till min blygsamma spelsamling. Jag är inte så väldigt förtjust i sällskapsspel, men man bör nästan äga några stycken.
Har ikke lest den på lenge, men det er en flott og viktig bok.
SvaraRaderaJag är glatt överraskad över att den är så bra, och inte enbart viktig. :)
RaderaDenna klassiker blev jag mycket gripen av som ung. En dag kanske jag läser om den igen - den är så bra och viktig. Tack för påminnelsen och smakebiten. :-)
SvaraRaderaJag minns den inte så väl från min förra läsning, men den här gången tror jag inte att jag kommer glömma den.
Radera