lördag 5 maj 2012
I död och lust
I död och lust
av Margit Sandemo
Man får vad man förväntar sig när man läser en Margit Sandemo-bok. Nån sorts deckargåta eller ett äventyr, övernaturligheter och en eller två kärlekshistorier. Vissa av dem är lite bättre, andra är lite sämre. Hennes senaste, "I död och lust", är en av de lite sämre. Mysteriet och övernaturligheterna är lite för invecklade.
Ellinor hyr ett hus i en liten italiensk by. Av någon anledning verkar lokalbefolkningen genast fientligt inställd, och det verkar inte bara vara för att hon är en utländsk turist. Hon träffar en annan outsider i byn, en ung kille vid namn Giovanni, som också är illa sedd trots att han kommer från området. Han visar henne sina hemliga platser, men han verkar också orolig över något. Det finns någon sorts fara, och Ellinor verkar vara särskilt hotad.
Det är ju underhållande och en del kul detaljer finns det, men helhetsintrycket av "I död och lust" blir ändå att handlingen inte hänger ihop så väl som man skulle vilja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Synde den ikke helt falt i smak. Har lest flere som ikke er fornøyd med serien, synd. Hadde håpet på at den skulle være bra:) Ønsker deg en god helg videre:)
SvaraRaderaKan tänka mig att det är fler som inte var så imponerade - men läser gör vi visst ändå. :)
RaderaDet är dock inte en serie, bara en fristående bok.
Enig med det første du skriver der, at man får hva man venter seg når man leser en MS bok, på både godt og vondt får man vel si.
SvaraRaderaJeg har ikke lest denne nyeste boka ennå, men kommer nok til å gjøre det. Jeg synes hun skriver dårligere og dårligere dessverre (mye gjenbruk, mere sort/hvite-karakterer og mer overfladisk handling for hver gang), men er jo såpass nysgjerrig at jeg må lese likevel... Har man lest det meste fra damens hånd tidligere, så må man nesten ha med seg det siste også :P
Og dessuten er det jo himla godt enkelte ganger å slappe av med lett underholdning som ikke krever noe som helst av leseren.
Ja, klart man måste läsa alla! Men när det gäller de fristående böckerna så tycker jag att de riktigt gamla har mycket mer charm, även om de inte alltid är bättre ...
RaderaBland de senaste så tyckte jag ändå att "Yrsa" var ganska bra. Jag får nog ta och läsa om den snart. :)