Kompani Orheim
av Tore Renberg
Yes, biblioteket köpte in den här också! Och den är ännu bättre än den förra boken om Jarle, "Mannen som elsket Yngve" (som f.ö. även finns på svenska). Redan där var det ju helt klart att Jarles relation med sin pappa inte var helt bra. Då, när han gick på gymnasiet, var föräldrarna skilda och Jarle hade tagit sin mammas efternamn Klepp. Han träffade ändå pappan ibland. Varannan helg var tanken, även om det visst var lite si och så med det.
Men i början av 70-talet fanns det ett ungt nygift par, Terje och Sara Orheim, som fick en son som de döpte till Jarle. Terje Orheim var en sån man som alla tyckte om, en som spelade fotboll med grannungarna i trädgården och som var stolt över sin lilla familj. Och Sara var en snäll mamma, även om Jarle tyckte att det var synd att hon var sur på pappan ibland. Det är inte förrän Jarle blir äldre som han förstår vad pappan egentligen är för en. Så väl har Terje Orheim lyckats dölja sitt drickande. Men snart går det inte längre och den lyckliga lilla familjen är på väg mot sitt sammanbrott.
Jag rekommenderar båda böckerna om Jarle, men om jag ska välja bara en så blir det "Kompani Orheim". Jag måste läsa mer Renberg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar