Stockholmskärlek

Stockholmskärlek
av Lena Kallenberg

"Stockholmskärlek" är fortsättningen på "Apelsinflickan". Det har gått relativt bra för Signe. Hon bor tillsammans med sin far och kan hjälpa till med försörjningen genom sitt arbete på ett bokbinderi. Eftersom hon är kvinna så får hon bara enkla uppgifter och får inte alls visa vad hon egentligen kan. Hennes arbetskamrat Elna tar med henne på bokbindarnas fackföreningsmöten, men där anser man att kvinnor inte borde jobba alls. De borde bara vara hemma och ta hand om barn och hushåll. Männen i fackföreningen måste tänka på en annan samhällsklass. För Signe och Elna är det en helt orimlig tanke. Elna försörjer till exempel ensam en sjuk sambo och tre barn.

Signe har en pojkvän. Han vill gifta sig med henne, men Signe är tveksam. Hur kommer deras liv bli om de gifter sig nu? De har dåligt betalt och osäkra anställningar. Det är typiskt Signe att tänka på konsekvenserna. Hennes far tycker också att hon borde gifta sig direkt. Det är ju så det ska vara.

Så inträffar flera saker som gör att Signe måste klara sig helt själv. Hon tänker på att det alltid har funnits någon som kan hjälpa henne med försörjningen (barnhemmet, väninnan Alice i "Apelsinflickan", fadern), och det har varit knapert nog även med den hjälpen.

Jag tror att det här egentligen är tänkt som en ungdomsbok. Jag är inte helt säker. Ungdomsböcker brukar väl oftast handla om angelägenheter som ungdomar har. Signe är visserligen ung, men det här med arbetsvillkor, löner och svårigheter att hitta jobb kan man ju vara intresserad av även om man är ung. Precis som i den förra boken är dessutom villkoren för sexualiteten ett viktigt tema. Det är 1880-tal. Det var inte bra att få ett barn utan att vara gift på den tiden. Signe vill inte riskera det. Inte konstigt att hennes pojkvän är på henne så om att gifta sig. Annars kan man ju göra som Elna, och vara gift "på stockholmska", alltså sambo. Det är ju tråkigt att barnen ska stå skrivna som oäktingar, men å andra sidan är Elna orolig för att ge upp sin frihet. Om hon gifter sig så skulle hennes man ha rätt till allt hon äger och att bestämma över henne. Och precis som i förra boken handlar det en del om regelverket kring prostitution och hur det påverkade enskilda kvinnor.

Hur det verkligen var i Stockholm på 1880-talet kan jag ju inte veta, men de här böckerna lyckas övertyga mig helt om att det var precis så här det var. Det är beskrivningar av hur Signe och hennes grannar lever, arbetsplatserna och fackföreningsmötena, och av konstnärskretsarna som Signe kommer i kontakt med genom vänner.