Tyveriet

Tyveriet
av Trude Brænne Larssen

Det börjar bli så att man inte kan säga så mycket om handlingen i Legdebarna-böckerna, för risken att spoila den som kanske inte har hunnit läsa lika långt är för stor. Men det är väl snarare jag som ligger efter med läsningen. Bok 14 har just kommit ut, och bok 15 kommer att vara den sista i serien. Som sig bör i en norsk bokseriebok så är det någon svårighet som ordnar upp sig, men fortfarande några som kvarstår eller har kommit in i en ny fas, och så dyker det förstås upp ett nytt problem.

En bok som "Tyveriet" läser man ut i ett nafs. De skrivs också i typ ett nafs, vilket är våde en styrka och en svaghet. Styrkan är förstås att följetonger är trevliga, och det är bra när det bara går et par månader emellan delarna i "följetongen". En vanlig romanserie hade inte kunnat bestå av 15 ganska korta böcker på det här sättet (för att inte tala om över 50 delar, som vissa serier har), för det hade ju säkert gått något år mellan utgivningen av varje bok.

Nackdelen är ju att det ibland inte hade skadat med en finslipningsomgång till för att t.ex. rensa bort saker som att två av kapitlen i "Tyveriet" inleds med meningen "Karoline våknet grytidlig neste morgen". Men annars brukar det inte vara något större fel på språket i böckerna och de märkliga tryckfel som Margit Sandemos böcker är fulla av i de svenska utgåvorna (%-tecken i stället för é och mycket annat i samma stil) har jag aldrig sett i någon norsk bokseriebok.

Legdebarna:
1. "Glassmaleriet"
2. "Brennemerket"
3. "Tiggerjenta"
4. "Taus tale"
5. "Hvite løgner"
6. "Blodspor"
7. "Lånt fremtid"
8. "Amerikabåten"