Glassmaleriet

Glassmaleriet
av Trude Brænne Larssen

Ny bokserie av Trude Brænne Larssen. Jag har läst andra serier av henne tidigare, Ulveøyne, Holmegaard och Rimfrost. De tidigare serierna (det finns en till, som jag inte har läst), har utspelat antingen omkring vikingatiden eller i nutid, men Legdebarna utspelar sig på 1800-talet, som verkar vara en vanligare tidsperiod i de här serierna. (I Norge finns det ett oräkneligt antal långa bokserier som brukar komma ut direkt i pocket.) Jag har inte läst så många serieböcker att jag kan uttala mig med säkerhet.

Precis som i författarens serier så flyter läsningen mycket lätt och man fastnar snabbt i den nya berättelsen. Det händer dramatiska saker redan i början av boken. Huvudpersonen Karoline är en sympatisk ung flicka, som redan verkar bära hela sin familjs bekymmer på sina axlar. Hon är näst äldst av de fem barnen och den som får hålla ordning på det mesta. Varken hennes far eller hennes slarver till äldre bror drar in särskilt mycket pengar. Modern jobbar för godsägarfamiljen, men är inte särskilt stark. Men när fadern dör och modern försvinner in i sin egen värld får Karoline inse att de nog ändå bidrog med en hel del. Om både hon själv och storebrodern hittar arbete så kan det nog gå runt, men vem ska då passa modern och de minsta barnen om dagarna? Mellansystern Marte, som bara är lite yngre än Karoline, måste sluta skolan i så fall.

Karoline får ett erbjudande som skulle kunna rädda familjen, men då måste hon offra sig själv. Hur ska hon göra?

"Legdebarn" betyder förresten fosterbarn. Alltså enligt den där gamla varianten när man lät lägstbjudande ta hand om föräldralösa barn som arbetskraft, eller hur det nu gick till egentligen. Det handlar faktiskt inte alls om det i den här första boken, men man kan misstänka varthän det barkar.