måndag 3 september 2007
Stardust
Stardust
av Neil Gaiman
Illustrerad av Charles Vess
Detta var den första bok jag läste av Neil Gaiman, fast så den svenska översättningen som saknar illustrationer. Det finns även versioner på engelska som saknar illustrationerna. Kanske för att den illustrerade säkert brukar hamna i butikernas seriehyllor och då inte hittas av lika många läsare? Men det är inte ett seriealbum, det är en vanlig boktext med mängder av illustrationer. Det finns knappt en sida utan att det är en bild på den, och ibland är ett helt uppslag bara en bild och ingen text. Jag rekommenderar absolut att man läser den här versionen.
Historien är en riktigt saga, men den är lämplig för vuxna och kanske inte för de allra yngsta. Den utspelar sig på 1800-talet i en liten by på den engelska landsbygden, Wall. I vanliga fall är det en lugn plats, men var nionde är är det en världsmetropol. Byn har fått sitt namn av den mur som finns i den och som gränsar till Faerie, alltså älvornas värld. Det finns en öppning i muren och männen i Wall turas om att stå vakt vid den. Men var nionde år släpper man igenom folk och allt vad det nu kan vara, för då är det marknad på ängen precis innanför muren.
Vid en av dessa marknader träffar den unge Dunstan Thorn en slavflicka som arbetar i ett av marknadsstånden, och en tid senare dyker ett spädbarn i en korg upp i murens öppning. Detta är Tristran Thorn, som växer upp utan att veta något om sin härkomst tills den dag så han lovar flickan han är kär i att hämta den stjärna de just sett falla. Den har fallit i Faerie och till Tristrans förvåning försöker varken hans föräldrar eller vakterna hindra honom från att gå igenom öppningen i muren. Men att hämta den fallna stjärnan bjuder på helt andra svårigheter än vad Tristran hade trott.
"Stardust" har lite samma känsla som "Jonathan Strange & Mr Norrell". Det är det här med att det är ett alternativt historiskt England (ungefär vid samma tid dessutom) där man har kontakter med Faerie. (Men jag skulle inte tro att detta är något unikt för de här två böckerna.) Men "Stardust" är förstås kortare och mer lättläst. Och den är dessutom lättsammare, det är ju en berättelse om en ung man på ett stort äventyr. Medan Susannah Clarke verkligen har fått fram grymheten hos sina Faerie-bor, så är Neil Gaimans Faerie visserligen en farlig plats, men samtidigt underbar och fantastisk där man ofta klarar sig bra om man är godhjärtad och behandlar andra väl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar