100 höjdare
av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Se vad jag fick i julklapp av Mullbert (min bror, inte hans riktiga namn... lyckligtvis) och Anna! Den är signerad också. :) Anna hade visst varit rädd att jag också skulle vara på signeringen, för då hade ju den julklappsidén blivit förstörd. Det var jag inte, men lustigt nog hade jag faktiskt funderat på att ge den här boken i julklapp till Mullbert. Fast jag gav honom "Garagedrömmar", "Vakna laglös" (Haha, märk väl hur jag nämner att jag har diskuterat de här seriealbumen med honom. När han fick dem verkar han inte ha haft nån aning om vad det var för nåt.) och en bok om Jack Kerouac och beatgenerationen istället.
Nog om detta. "100 höjdare" är bokversionen av TV-serien med samma namn och listar vad författarna anser är de hundra roligaste ögonblicken i svensk historia. Ett högst personligt urval förstås. Om jag hade gjort en sån här bok hade det säkert blivit helt andra saker. Vissa händelser här tycker jag inte är så hemskt roliga. Förstaplatsen (Mats Wilander läser en av sina egna dikter i TV) är bara pinsam, inte särskilt rolig. Fast lite märkligt att ingen hindrade det förstås... Ungefär som när folk som verkligen inte kan sjunga går på Idolaudition. Är deras vänner elaka eller bara omusikaliska? Varför har de inte sagt nåt?
Saker som jag tycker är roliga är bl. a. trailern till "Tre solar", Yngwie Malmsteen blir arg på en annan passagerare på ett flygplan, ett företag som heter Locum gör en ofrivilligt rolig reklam, Lars Foss dricker Hormoslyr etc. :) Och det är alltid intressant att läsa bakgrunden till de olika felstegen (speciellt såna som jag har hört talas om men är för ung för att veta så mycket om), och författarnas teorier om orsakerna till vissa av dem. Det här är väl inte en bok man sträckläser, jag läste lite då och då och i oordning.
Jag har även läst en annan bok av samma författare - "Två nötcreme och en moviebox".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar