Jag du vi

Jag du vi
av Inger Skote

"Jag du vi" är en samlingsvolym med Inger Skotes tre ungdomsböcker om Nickan. Jag har tidigare läst den första av dem, "Dom tiger ihjäl mej!". Det är fjortonåriga Nickans dagbok där hon berättar om hur hela klassen fryser ut henne. Några månader tidigare flyttade Nickans familj från Göteborg till Stockholm och redan första dagen i den nya skolan gjorde Nickan sig ovän med hela klassen. Klassen hade nämligen bestämt sig för att hämnas på en vikarie som tidigare varit taskig mot en av dem. På hela lektionen skulle de inte säga ett ord. Men när Nickan såg hur osäker och rädd vikarien blev talade hon om allt för honom. Nästa dag började utfrysningen av tjallaren Nickan. Sedan dess pratar ingen i klassen med henne och hon blir allt mer deprimerad.

I "Livrädd" har det gått två år. Den här boken är inte skriven i dagboksform, men det är fortfarande Nickan som berättar. Händelserna i "Dom tiger ihjäl mej!" är sedan länge överspelade, även om Nickan fortfarande tydligt minns hur det kändes att vara utanför. Det finns en annan i klassen som inte har några kompisar. Gittan säger aldrig nåt och försöker inte ta kontakt med någon annan. Och nu ligger hon på sjukhus efter ett självmordsförsök. Den enda som känner sig manad att besöka henne är Nickan.

"Den omöjliga kärleken" utspelar sig ännu ett år senare. Gittan skulle egentligen ha tagit ett sabbatsår från skolan och bott hos sin fosterfamilj på landet, där hon verkligen trivdes. Men så tyckte hennes föräldrar att hon hellre borde fortsätta i skolan för att inte slösa bort ännu ett år. Problemet är att Gittan inte alls är redo att återvända till skolan och till sin familj, och den enda hon har att ty sig till är Nickan. Och Nickan ställer upp, trots att Gittan är så krävande att hon inte längre har tid med andra kompisar eller skolarbetet. Nickans betyg rasar och lärarna och föräldrarna oroar sig. Men Nickan menar att man måste ju finnas där för de som beöver en, det måste ju ändå vara viktigast av allt.

Jag gillar de här böckerna. De känns trovärdiga och de är fulla av viktiga funderingar. Mycket om solidaritet och så. Ja, de är skrivna på 70-talet (utom "Den omöjliga kärleken" som är från 1981). :)