Dies ist kein Liebeslied
av Karen Duve
Avigt nog får jag för det mesta tyska läsidéer genom att boken har översatts till svenska. Så även med den här. Johanna hade läst "Ingen sång om kärlek" och tyckte att den var hemskt bra, och jag skaffade mig den på originalspråk. Det tar lång tid att läsa på tyska, men det är säkert bra träning. Jag förstår faktiskt det mesta och resten gissar jag mig till. Ett ord som jag inte alls fattade var "Hundeleinen", som huvudpersonen Anne tillverkar på ett av sina jobb. Att det betyder "hundkoppel" listade jag ut så småningom och ordboken höll med.
Anne har varit kär på avstånd i samme man i tolv år och nu har hon bestämt sig för att det måste få ett slut. Han, Peter Hemstedt, har lyckats i livet, bra utbildning och jobb, bor numera i London. Anne utbildade sig inte, har haft en massa skitjobb och efter åratal av bantningskurer och ätstörningar väger hon nu 117 kilo. I korta kapitel följer vi Anne på hennes resa till London och Hemstedt (som hon kallar honom), men i de långa avsnitten däremellan berättar hon om hela sitt liv. Knäpp familj, taskiga syskon, den hemska skolgympan, mer eller mindre bra kompisar, den första bantingskuren, den andra, den tredje, pillermissbruk, blandband, fester, dåliga jobb, pojkvänner som inte var den stora kärleken (det finns bara en och det är Peter Hemstedt), dåligt (eller obefintligt) sex... Mycket av det låter kanske tragiskt, och det är det väl egentligen också, men Anne berättar det så att det blir roligt. Det var såhär det var, och det är inte meningen att vi ska tycka synd om henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar