Liselott, Lottas dotter

Liselott, Lottas dotter
av Merri Vik

Morina är snäll hon. Hon har lyckats få tag på "Liselott, Lottas dotter" åt mig. :) Lottaböckerna verkar vara populära samlarobjekt och det är svårt att få en komplett samling. Jag saknar fortfarande två stycken, "Då kör vi då, Lotta"(?) och "Lycka till, Lotta".

"Liselott, Lottas dotter" är väl egentligen inte en riktig Lottabok, men den tillhör ju serien i alla fall. I Lottaböckerna får vi följa Lotta Månsson, en impulsiv tjej som har en oerhörd förmåga att råka ut för missöden, ofta tillsammans med sin förståndigare bästis Giggi. De två har en alldeles speciell talang att bli inlåsta, och när de inte blir det jagar de land och rike runt (eh, nästan) efter borttappade böcker, brudklänningar, deckarförfattare (Lotta känner en deckarförfattare som har en tendens att vela bort sig eller skada sig när han letar spännande miljöer) eller vad som nu kan ha försvunnit. I den första boken är Lotta tretton år och i del 46 är hon är ungefär tio år äldre, vuxen och gift. Den boken slutar med att hon berättar för sin man Paul att hon väntar barn.

"Liselott, Lottas dotter" är "tillägnad de tillgivna läsare som ville veta hur det blev". Lottas båda barn, Henrik och Liselott, har hunnit bli tonåringar och för första gången ska Lotta och Paul åka på semester utan dem. Henrik ska på seglarkurs tillsammans med Giggis son och Liselott ska tillbringa sommaren tillsammans med mormor och morfar i deras sommarstuga (där Lotta tillbringade varenda sommar när hon växte upp). Giggis dotter Cessi ska också dit. Lotta och Giggi vill gärna att deras barn ska vara lika goda vänner som de två är, men på så sätt funkar det ju inte, som Henrik säger. Det är ganska länge sedan Liselott och Cessi träffades, och först är Liselott negativt inställd till henne. Men snart blir de goda vänner och råkar ut för en massa saker tillsammans.

Trevlig bok, men den kan förstås inte mäta sig med Lottaböckerna (okej, det finns bottennapp, som är mycket sämre än den här, bland dem också). Liselott är ju inte Lotta. Det bästa med Lottaböckerna är ju att man har lärt känna Lotta, Giggi och de andra. Farbror Urban (ovan nämnda deckarförfattare) dyker ju upp i den här boken (hurra!), men jag hade hoppats att Lotta, Paul, Giggi och Lottas föräldrar skulle vara med mer. Och hur gick det för Lottas syskon? Lockige Fridolf (Lottas klassföreståndare), Lenni, Kajsa, Peg, Mick Tronning, Vio och allesammans? Tant Bernhardina är väl död, antar jag.

Nu känner jag nästan för att läsa om de andra Lottaböckerna igen. :) Om jag bara kunde få tag på de jag saknar ...