Värddjuret

Värddjuret
av Marie Hermanson

Anna står ensam i livet, och mycket är det hennes eget val. Hennes föräldrar är döda och hon har inga syskon. Hon vill inte ha barn och hon har helst förhållanden med gifta män, det passar henne bäst. Efter att hennes senaste förhållande tog slut fick hon ändå en sorts kris. Hon bestämde sig för att hon behövde komma bort, och reste till Borneo. Men där hände något. På en djungelvandring kom hon bort från sin grupp, och det kändes som om ensamheten i djungeln, även om det var kortvarig, förändrade henne helt.

När hon kommer hem till Sverige upptäcker hon en annan förändring, en stor svullnad på insidan av låret. Hon bollas fram och tillbaka på sjukhuset och skickas till slut till en excentrisk forskare som håller till i en eget litet utrymme, långt ifrån de kliniska undersökningsrummen i huvudbyggnaderna. Han menar att Anna har blivit värddjur åt en utrotningshotad art. Fjärilen Recentia alba brukar normalt tillbringa sitt puppstadium under huden på en speciell sorts apa, men dessa har blivit mer sällsynta, vilket är ett hot mot fjärilsartens överlevnad. Nu verkar det som om några larver genom en tillfällighet har anpassat sig till situationen och valt en plats som åtminstone liknar den normala, nämligen under en människas hud. Och denna människa råkar vara Anna.

Annas reaktion är naturligtvis att pupporna ska opereras ut, men doktor Willof är av en annan åsikt. Han ber henne att överväga att behålla pupporna i låret tills de blir fjärilar. Detta, förklarar han, är en helt smärtfri process för aporna, och bör vara det hos en människa också. Hon måste tänka på att det här kan vara räddningen för arten. Och Anna börjar faktiskt se det så. Hon börjar se sig lite som fjärilarnas mamma. Att frambära dem skulle på ett sätt vara ännu viktigare än att föda ett barn. Men fjärilarna utvecklas bara i tropiska temperaturer, måste hon resa tillbaka till Borneo? Nej, svara doktorn. Hon behöver bara åka ett par mil utanför staden och bo i hans fjärilshus, ett gigantisk växthus fullt av tropiska växter och fjärilar. Förvånande nog går hon med på det.

Det är en bisarr situation. Det varma och fuktiga växthuset, med snön utanför glasväggarna. Nästan ingen kontakt med människor. Bara doktorn, hans unga fru (som påminner Anna om en barndomsvän) och dennas son. Och den mystiske man hon ibland kan skymta utanför väggen. Vem är han? Och hur galen är doktor Willof?

"Värddjuret" är en absurd och fascinerande historia. Inte den bästa Hermanson jag har läst, men väldigt läsvärd. Hittills har jag ju inte läst nåt av henne som jag har tyckt varit dåligt. Men hennes böcker har ju ofta den här känslan av att någonting är fel, så om man inte gillar det så kan jag tänka mig att man inte är så förtjust i dem. Men det är jag. :)