av Sarah Moss
Jag trodde att det skulle vara något med spöken. Jag hade fel, men det gör inget för det var en mycket bra bok somn jag kanske hade missat annars. Inte många sidor, men så innehållsrik.
Det är i slutet av 1900-talet och tonårstjejen Sylvie ska tillsammans med sina föräldrar tillbringa en del av sommaren med ett sorts experiment. Man ska försöka leva som under järnåldern. En universitetslärare leder projektet, och tre studenter deltar också. Sylvies familj verkar komma från en annan värld än de andra. Sylvies pappa är busschaufför, men också amatörhistoriker – just järnåldern är den period han vet särskilt mycket om – och mycket kunnig när det gäller friluftsliv och överlevnad, som akademikerna inte har mycket erfarenhet av. Hon vet också hur man klarar sig i vildmarken, och är glad över att detta är en punkt där hon kan vara sin pappa till lags. För det är mycket som kan reta upp honom, och då går det illa. Det stör honom att studenterna inte tar projektet riktigt på allvar. Att akademikerna inte håller med honom i hans syn på järnålderns människor, som i hans huvud hade värderingar som liknar hans egna.
Mycket snyggt skrivet, om hur det blir när de här två grupperna ska leva tillsammans. Och ur Sylvies synvinkel, den som inte är pådrivande utan i stället den som passivt får ta konsekvenserna av andras handlingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar