av Vilhelm Moberg
Här möter vi en äldre man som har bott på ett litet torp i hela sitt liv. Men nu vill markägaren inte ha honom boende där längre. Hade det inte varit bättre för honom att tillbringa ålderdomen i ett bekvämare boende, med mer folk omkring sig? Men han vill inte alls.
Samtidigt oroar sig markägarens sjuka dotter för att tomten inte ska komma. Alltså den riktiga tomten. Hon har genomskådat att den som brukar komma bara är utklädd.
Trevlig historia, samtidigt som det väl också är lite kritik av hur patron har makten att styra och ställa med folk.
Detta var sista luckan i Stunder i advent-kalendern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar