Elsk meg i morgen

Elsk meg i morgen
av Ingvar Ambjørnsen

Det här är den fjärde boken om Elling, och än så länge den sista. Jag har läst en artikel om att Ingvar Ambjørnsen har skrivit nya Ellingtexter, nu femton år efter "Elsk meg i morgen", men att han i protest mot hur bokbranschen ser ut idag, med kort livslängd för böcker och därmed lite betalt för författarna, har valt att inte ge ut dem (än?).

Hittills har vi fått läsa om Ellings sammanbrott i en bok, och om hans väg tillbaka i två böcker. Det första sammanbrottet var efter hans mors död, när han plötligt skulle klara sig själv. Nu har han blivit lämnad ensam igen, efter att vännen Kjell Bjarne, som han delade lägenhet med, har bildat familj med grannen ovanpå. Hon väntade barn när de träffades, och Kjell Bjarne ser den nu treåriga flickan som sin egen. Han har också fått jobb i en butik där han sköter pantautomaterna. Kort sagt har han efter bästa förmåga ordnat ett så vanligt liv som möjligt. Men det blir ju inte mycket tid över till Elling. Resten av den lilla umgängeskrets som Elling hade har också försvunnit. Det finns ingen som kan se till att han inte trasslar in sig i sina tankar och fantasier längre.

Elling har blivit förälskad i en ung kvinna, och funderar på hur han ska närma sig henne. När han ser henne läsa böcker om UFO så har han planen klar. Han ska prata med henne om det. Att han har blivit bortförd kanske. Är det inte rent av så att han har blivit bortförd? Han kan se det så tydligt framför sig.

I de senaste böckerna har det varit mycket av den underfundige Elling, Elling som kanske inte är klok men som kanske ändå ser vissa saker klarare än oss andra, den neurotiske och misslyckade men sympatiske Elling – och ännu mer i de båda filmerna som jag har sett. Men i den här boken är det nästan så att jag blir rädd. Elling verkar så mycket mer hotfull när han till exempel beslutar att inte längre låta sin uppfostran stå i vägen för vissa blottarfantasier han har haft. Han har alltid diktat upp historier om olika människor, ofta om folk han ser på stan, men den fantasifiguren han hela tiden återkommer till i den här boken utvecklar sig till någon sorts hämnande seriemördare. Ett ganska mörkt slut på serien, om det här nu är slutet.