av Jenny Diski
På svenska heter den här boken "Den motvilliga resenären" och det kan ju stämma bra in på innehållet. Det är Jenny Diskis tredje blandning av reseskildring och memoar. Vi har tidigare läst "Stranger on a Train" i Läsecirkeln, och den här lästes också i cirkeln. Nu var vi ju bara två på mötet som hade läst den, och bara jag som hade läst hela, men men ...
Jenny Diski vill bara vara, hon söker lugn och ro och ensamhet. Hon vill inte kalla det hon gör för att tänka, hon tycker inte att hon Tänker, utan hon vill bara vara i fred och inte behöva göra något. Men hon har en idé om att hon måste resa bort för att uppnå detta, och så reser hon till Nya Zeeland (lite resande på egen hand i samband med en bokfestival), hyr en stuga i Somerset och går med på att göra ett resereportage från Lappland. Tyvärr är det svårt att få till den ensamhet och sysslolöshet hon önskar sig. Det är nästan lite komiskt när man tänker på det. Ibland är det väl nästan på gränsen till att hon verkar gnällig, men jag tycker ändå att hon verkar sympatiskt. Vem gnäller inte när ens planer går i stöpet?
Förutom att vara en reseskildring är det alltså även en sorts memoar. Varje kapitel handlar om något ämne som hon kommer att tänka på under resan, och de heter alla "On" ett eller annat (inspirerat av Michel de Montaignes essäer, tror jag). Det kan handla om en misslyckad promenad, att planera ett besök hos en vän som är lika osocial som hon själv eller om den där gången när hon blev våldtagen som fjortonåring. (Den händelsen kan man läsa om här, där hon sätter det i samband med arresteringen av Roman Polanski för några år sedan. Kan ju vara av intresse nu när det pågår en liknande debatt om Woody Allen.)
Helt hopplöst att placera in i sin ämnessorterade bokhylla (memoar? reseskildring? nej, memoar ... eller? det är ju om resor ...). Men det kan det ju vara värt. Jag gillade boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar