Församlingen under jorden
av Margareta Strömstedt
För ett tag sen läste jag "Julstädningen och döden", en självbiografisk roman. "Församlingen under jorden" är en fristående uppföljare. Den utspelar sig ett antal år senare, när den yngre brodern har hunnit bli sexton år. Det är han som är huvudpersonen här. De båda äldre syskonen har flyttat hemifrån, och eftersom huset ska renoveras ska resten av familjen tillfälligt flytta till en annan by. Men pojken, Gunnar som han heter, vill bo kvar ensam hemma och det får han lov till. Han vill sköta sig själv, och lyssna på alla radiokonserter han vill. Han har nyligen upptäckt musiken, och drömmer om att få dirigera. Men pappa predikanten är inte glad över Gunnars drömmande. Arbete och goda betyg är det som är värt något för honom. Han är väl rädd att Gunnar ska bli som sin mamma. För henne är det så svårt att klara av verkligheten att hon för det mesta stannar i sängen. Gunnars ensamboende blir inte riktigt som han tänkt sig. Det finns så många andra människor som stör...
En bra bok det här också, precis som "Julstädningen och döden". Jag undrar hur mycket här som är fakta och vad som är påhittat. Det är en sak att skriva om sig själv, men så här mycket vet man väl inte om sina syskon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar