Bläckhjärta
av Cornelia Funke
Meggie och hennes pappa Mo har alltid levt bland böcker. Mo är bokbindare och har fört över sin kärlek till böckerna till sin dotter, men han läser aldrig högt för henne. När en mystisk eldslukande främling dyker upp utanför huset en natt får Meggie reda på varför. Mo har en speciell förmåga. När han läser högt dyker föremål och folk från böckerna upp i den verkliga världen. Men samtidigt försvinner något och hamnar troligen i boken. Och en gång, när Meggie var tre år, läste Mo högt ur en bok som hette "Bläckhjärta" och då materialiserades plötsligt några av bokens skurkar hemma hos dem. Samtidigt försvann Meggies mamma och familjens båda katter.
Nu är den onde Capricorn ute efter att förstöra alla exemplar av boken för han vill inte riskera att hamna i den igen, med alla älvor och sånt trams. Men Mo hoppas att en dag kunna läsa fram sin fru igen och han och Meggie måste därför fly med boken, tillsammans med eldslukaren, Sotfinger, som kommer inifrån boken och inget hellre vill än att få återvända. Men tyvärr har Mo ingen aning om hur man läser tillbaka saker. De gömmer sig hos Meggies gammelfaster, den boksamlande Elinor, men det är bara en tillfällig frist innan Capricorn hittar dem. Och om han förstör boken finns det inte längre nåt hopp varken för Meggies mamma eller Sotfinger att komma hem igen. Men det är inte bara boken Capricorn vill ha, utan han vill också att Mo ska använda sin förmåga för att skaffa underhuggare och rikedomar till Capricorn.
En bra och spänannde bok. Jag gillar Cornelia Funkes böcker. :) Om jag ska jämföra den med nån annan bok så får det väl bli "Den oändliga historien" av Michael Ende, fast där Bastian gick in i en saga så kommer istället sagans otrevligare delar till Meggie i den här världen. Det handlar mycket om vad som är på låtsas och på riktigt, och hur mycket makt har egentligen en författare när hans fantasier får liv på riktigt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar