av Eyvind Johnson
I den sista boken om Olof är han sjutton år. Han har lite olika anställningar, besöker sin mor och bror och även sina gamla fosterföräldrar. Han läser och bedriver egna studier, tänker mycket. Han vill organisera sig och arbetskamraterna och engagerar sig i arbetarrörelsen. För var och en av böckerna om Olof så är det som att hans värld blir större, hans vet mer och tänker nya tankar. I den första boken så vet han inte så mycket om världen än. Nu är han mer säker på sig själv. Kanske lite väl mycket, som det är i den åldern.
Liksom de tidigare delarna innehåller boken också ett långt parti som är skrivet i en helt annan stil. Jag har blivit förvirrad nästan varje gång (inte så mycket i den här boken dock – jag kom fortfarande väl ihåg "Sagan om Brasiliens land" från förra boken), och är tydligen inte ensam om det, för författaren har skrivit en anmärkning om sitt syfte med de här "sagorna" i slutet av boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar