av Stefan Lindberg
Jag är lite för ung för att komma ihåg något om den misstänkte för Palmemordet som kallades 33-åringen. Själva beteckningen låter bekant, men inget mer. I Stefan Lindbergs bok kallas 33-åringen för Kenneth Swärd. Eftersom boken hela tiden kommenteras av författaren så vet vi att så länge han försökte använda 33-åringens riktiga namn så gick skrivandet trögt. Men när namnet blev ett annat gick det också att skriva om vad som hände under natten när Olof Palme mördades och flera år senare, när "Swärd" hittades mördad i USA dit han vid det laget hade flyttat. Det ska ha rört sig om ett svartsjukedrama.
Swärd är en minst sagt udda person som på kvällarna gärna åker in till centrala Stockholm och diskuterar politik med främlingar på sitt stamställe Café Mon Chéri. Han är kristen och högerextrem, och han hatar Olof Palme. Han var där under kvällen före mordet. En person som folk kom ihåg. Och det fanns fler saker som tydde på att han skulle kunna vara den skyldige. Det var väl inte så, men han vägrade ändå redogöra för vad han hade gjorde under ett par timmar den natten. Just den tiden som mordet begicks. Bara av ren motsträvighet? Han lär som sagt ha varit rätt speciell.
Boken handlar även om dagarna efter att han har släpps ut häktet. Hur Swärd möter folk och undrar vad deras uppfattning om honom är. Tror de att det var han? Innerst inne? Det här var nog de bitarna som jag tyckte var mest intressanta.
Och så handlar det om vad som ledde fram till mordet på Kenneth Swärd. Om han blev mördad. Kanske var det han som mördade Palme, och kanske var mordet på han själv fejkat. För att han bara var en liten del av en stor konspiration. Och om författarens eget privatspanande på 80-talet, när han var tonåring och hade en kompis som också hon hade egna teorier.
Jag kom att tänka på "From Hell" av Alan Moore. Den handlar om morden som begicks av Jack the Ripper och en av de som brukar misstänkas framställs som den skyldige där. Men saken är den att det inte spelar någon roll. Morden används bara för att berätta om något annat, om en tid och en myt. Det finns så mycket material och så många som lägger hela sina liv på att lösa gåtan, eller på att föra fram just sin teori. Men egentligen är det bara myten och vad den kan säga om sin tid som är intressant. Utredningen av Palmemordet pågår ju fortfarande och händelsen har inte försvunnit in i det förflutna på samma sätt än. Men det var ändå en annan tid. Och allt material och alla teorier, som folk lägger så mycket tid på. Visst finns det en likhet? Och när böckerna om fallet börjar vara som "Nätterna på Mon Chéri" i stället för att höra hemma bland facklitteraturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar